Politik och mellanöstern: april 2011

28 april 2011

Hamas och Fatah bildar regering

De två rivaliserande partierna har enligt egyptiska källor kommit överens om att bilda en regering. Enligt överenskommelsen ska ett val hållas i nästa år. De två partierna skrev historia efter att flera hemliga möten hållits i Kairo uppges det. Hamas och Fatah har i mer än 20 års tid hamnat i svårlösta konflikter, den värsta efter det senaste valet i januari 2006 då Hamas vann en jordskredsseger. Fatah försökte då under Mahmoud Abbas ledning störta Hamasregeringen, men misslyckades att ta kontrollen i Gaza-remsan.

Tidigare i år ökade palestinska folket trycket på de två partierna för att komma överens med varandra. Palestinierna har varit missnöjda med att de två partierna inte fokuserar tillräckligt mycket på den sionistiska ockupationen av deras land.

24 april 2011

Beirut-chefen för al-Jazeera säger upp sig

Beirut-chefen för al-Jazeeras TV-kanal Ghassan Bin Jeddo sade tidigare i veckan upp sig. Han ifrågasätter kanalens "oprofessionella och anklagande attityd" gentemot de pågående revolutionerna i arabvärlden. Han menar att det brutala våldet mot civilbefolkningen i Bahrain inte har uppmärksammats tillräckligt mycket. Al-Jazeera har tidigare kritiserats för obalanserad nyhetsrapportering om Bahrain och Jemen. Samma kritiker menar att TV-stationen, som ägs av kungafamiljen i Qatar, har alltför nära relationer med de andra kungafamiljerna på den Arabiska halvön.

Protesterna i Syrien har varit mycket känsliga även för Libanon. Både för- och motdemonstrationer förbjöds i många delar av landet efter att organisationen Hizb Ut-Tahrir höll demonstrationer och delade ut flygblad i början av veckan. Många personer greps för att de trotsade förbudet, menade Libanons säkerhetstjänst ISF. I förra veckan avslöjades det att det väststödda partiet Framtidsrörelsen, ledd av Saad al-Hariri, levererade vapen till en terroristcell i Syrien. Samtidigt kommer det rapporter som avslöjar ett hemligt amerikanskt samarbete med oppositionsgrupper i Syrien.

18 april 2011

Länktips: Sveriges roll i Wikileaks

Fick ett länktips tidigare idag som jag fann riktigt intressant. Artikeln i fråga tar upp flera svenska politikers roll i hela Wikileaks-historien. Syftet, enligt artikelförfattaren Wayne Madsen, med hela historien är att ge stöd till världens regeringar att censurera och begränsa åtkomsten till Internet.
 

15 april 2011

Vapen ämnade för syriska upplopp beslagtagna i Libanon

Den iranska nättidningen PressTV.com rapporterade i torsdags att två fordon lastade med vapen stoppades av den libanesiska säkerhetstjänsten ISF vid gränsen till Syrien. Två personer greps. I onsdags avslöjades det att åtminstone en västallierad politiker i Libanon (parlamentarikern Jamal Jarrah) var delaktig i tillförseln av vapen till terroristceller i Syrien, med syftet att störta regimen i Damaskus. De tre männen som greps av syriska säkerhetsagenter erkände konspirationen på syrisk TV, varpå libanesiska myndigheter reagerade. Syrien kräver nu att libanesiska myndigheter fortsätter att ta ansvar för att sätta stopp för våldet som skördat hundratals människoliv på andra sidan gränsen. Avslöjandet har lett till svidande kritik från de pro-syriska partierna i Libanon, däribland Hizbollah.

De västallierade partierna i Libanon har i flera år sökt att störta den syriske presidenten. Kort efter mordet på Rafik al-Hariri i februari 2005 fick dessa partier ekonomiskt och socialt stöd av supermakter i västvärlden samt av Saudi Arabien i syfte att sabotera relationerna mellan Libanon och Syrien. Efter parlamentsvalet i juni 2009 har relationerna mellan de två länderna dock förbättrats. Men de senaste händelserna riskerar att frysa ner relationerna igen.

13 april 2011

Libanesiska 'Framtidsrörelsen' bakom våldet i Syrien

Igår avslöjades det att tre män ur en terroristcell fick stöd från Saad al-Hariris parti, Framtidsrörelsen, för att starta regimkritiska upplopp i Syrien. De tre männen erkände i syrisk TV att de fick pengar och vapen från den libanesiske parlamentarikern Jamal Jarrah, tillhörande samma parti, för att utföra dåd i Syrien i syfte att störta president Bashar al-Assad och hans regim. Jamal Jarrah nekade till anklagelserna under onsdagen. Gårdagens avslöjande är det första riktiga beviset som berättigar de rådande tveksamheterna till de regimkritiska demonstrationerna i Syrien. Många människor har ställt sig undrande till varför Syrien drabbades av så pass våldsamma sammandrabbningar. Den syriska befolkningen är, trots de begränsade politiska rättigheterna, de mest välmående i hela arabvärlden. Bashar al-Assad har blivit en av Mellanösterns mer populära ledarna för sina reformer, vilket givit den syriska befolkning gratis utbildning och hälsovård. Många människor har demonstrerat till stöd för al-Assad, men ändå tryckt på sin ledare för mer rättigheter. De demonstrationer har dock varit väldigt lugna.

Framtidsrörelsen i Libanon har tidigare anklagats för att ha finansierat det saudiska projektet Fatah al-Islam, en al-Qaida inspirerad terroristorganisation som belägrade Nahr al-Bared under sommaren 2007, och som mördade hundratals libaneser. Partiet, som är det ledande politiska partiet i det väststödda 14:e mars-blocket, har vid flera tillfällen anklagats för korruption, och ibland även för högförräderi. Den dåvarande premiärministern Saad al-Hariri är en nära allierad med Saudi Arabien, en regim som hyser förakt mot alla människor som vägrar bekänna sig vid den sekteristiska wahhabitiska ideologin. Saudi Arabien och Syrien har en lång historia av politiska konflikter. De två länderna har dock under den senare tiden haft diplomatiska förbindelser med varandra. Flertalet partier i det 14:e mars-blocket har vid flera tillfällen angripit den syriska regimen, främst på grund av dess allians med Iran och Hizbollah. Det väststödda blocket har av dokument publicerade av Wikileaks avslöjats för att ha försökt starta inbördeskrig i Libanon vid flera olika tillfällen. Flera partiledare ur blocket har också konspirerat med den israeliska terroristregimen i mordet på tusentals libaneser sedan sommaren 2006. Bland annat avslöjades det att den förre premiärministern, Fouad Saniora, tipsade israelerna om var de skulle fälla sina bomber. Flera politiker i det väststödda blocket kommer snart att åtalas i vad som förmodligen kommer att bli den största rättsprocessen i Libanons historia.

10 april 2011

Relationerna mellan Egypten och Israel allt mer spänd

I fredags demonstrerade över en miljon egyptier på Kairos gator och krävde att få ställa den forne diktatorn Hosni Mubarak och hans närmaste medarbetare inför rätta. Många människor demonstrerade också emot Israels belägring av Gaza-remsan, och krävde att gränsöppningen i Rafah åter ska öppnas. Demonstrationerna gick lugnt till, men två personer mördades och flertalet andra skadades, förmodligen av egyptiska soldater.

Igår rapporterade den amerikanska tidningen veteranstoday.com att den israeliska ambassaden i Kairo belägrades av demonstranter.[1] Huruvida detta stämmer är fortfarande oklart. Sedan Mubaraks avgång i februari har retoriken mot Israel vässats upp hos den egyptiska allmänheten. Muslimska Brödraskapet har vid flera tillfällen uppmanat landets armé, som styr övergångsregeringen i Kairo, att överge Camp David-avtalet, som innebar fred för de två länderna. Demonstrationerna fortsätter som vanligt i Egypten då landets medborgare fortfarande har många krav som ännu inte infriats.

08 april 2011

Den senaste tidens utveckling i arabvärlden

Just nu pågår det för fullt i hela arabvärlden. Flertalet länder i regionen upplever sin skakigaste period på länge. I Libyen pågår kriget mellan Ghaddafi-styrkorna och frihetskämparna ännu. När Nato började bomba Ghaddafis styrkor i förra månaden lyckades frihetskämparna åter erövra mark. Men numera har kriget låst sig och fronten rör sig mycket långsammare än under den första perioden i kriget. I Syrien, Jordanien, Bahrain och Jemen eskalerar våldet markant. 27 personer rapporteras ha mördats i våldet i Syrien.[1] Regimen i Damaskus uppger att 19 att de mördade är polismän. I Jemen har 2 personer mördats och tusentals skadats, främst av tårgas.[2] Även i Egypten har folk demonstrerat, denna gång för att Hosni Mubarak, landets forne diktator, ska ställas inför rätta.

I Gaza-remsan förvärras situationen väldigt fort. Bara idag har minst 5 palestinier mördats av den israeliska regimen.[3] Dödssiffran kan vara så hög som 9 personer, men uppgifterna har ännu inte bekräftats. Israel släppte bomber i Gaza-remsan strax efter att palestinska motståndsmän avfyrat pansarvärnsgranater mot en israelisk buss nära gränsen. Under den senaste tiden har palestinska motståndsmän utbytt eld med israeliska soldater. Eskaleringen kommer i samband med en växande opinion för ett tredje uppror mot Israel, en tredje intifada. Över 100 palestinska kvinnor greps idag av israeliska ockupationssoldater nära Nablus under dagen.[4] Samma soldater rev också ner flera hus.

I Bahrain och även i Libanon är det främst skandaler som plågar de väststödda politikerna i de båda länderna. Bahrains kung avslöjades nyligen i dokument publicerade av Wikileaks för att ha avslöjat ett nära samarbete med den israeliska terroristorganisationen Mossad till sina amerikanska kollegor.[5] Redan den 15:e februari 2005, dagen efter mordet på den före detta premiärministern Rafik al-Hariri i Libanon, skrev kung Hamad ibn Isa Al Khalifa i ett brev till Washington om att landet redan hade etablerat kontakter med Mossad, och hade i avsikt att förbättra relationerna med Israel. Samtidigt pågår våldet på gator och torg i Bahrain. Demonstranterna möter fortfarande brutalt våld. Det finns också vittnesmål om misshandel och massgripanden utanför de områden där demonstranterna befinner sig.

I Libanon har det 8:e mars-blocket (med Hizbollah, Amal-rörelsen och det kristna partiet FPM i spetsen) samlat in dussintals dokument som publicerats av Wikileaks. Dokumenten avslöjar det väststödda 14:e mars-blockets intentioner att starta inbördeskrig i Libanon.[6,7] Dokumenten avslöjar bland annat att de väststödda politikerna och partierna hade i avsikt att konfrontera Hizbollah med våld under åren efter mordet på Rafik al-Hariri i februari 2005. Då och då bad dessa politiker om ekonomiskt stöd från bland annat USA och Saudi Arabien. Israelsympatisören och massmördaren Samir Geagea, en nyckelfigur i 14:e mars-blocket och en av hjärnorna bakom massakern i Sabra och Shatila på 80-talet, skrev i samband med striderna i maj 2008 till den amerikanska ambassadören i Beirut att hans parti, Libanesiska Styrkor, har 10.000 milismän som är redo för ett krig med Hizbollah.[8] Partiet fick sitt stöd, men hann aldrig delta i striderna som tog slut kvickt i Beirut. Sedan den militära segern över de väststödda partierna sommaren 2008 har Hizbollah och de andra partierna i oppositionen lyckats behålla ett spänt lugn i huvudstaden och på de allra flesta håll i landet. Flera jurister samlar nu in bevis för att dra de väststödda politikerna inför rätta.








04 april 2011

Wahhabismens desperata terror

Igår i söndags detonerade en bomb i provinsen Punjab i Pakistan.[1,2] Bomben exploderade intill en muslimsk tempel där många människor vistades när bomben detonerade. Omkring 40-50 personer rapporteras ha mördats i attentatet. Samtidigt har wahhabiter vandaliserat andra helgedomar i Egypten, oftast inne i moskéer. Muslimska Brödraskapet har fördömt vandaliseringen och kräver nu en utredning för att gripa gärningsmännen.[3] Samtidigt har västallierade regimer och diktatorer i de revolutionsdrabbade arabländerna slagit hårt mot demonstranter under den senaste tiden. Bara igår natt skadades över 400 civila människor i Jemen. Brutalt våld riktat mot civila demonstranter rapporteras även i Bahrain, Saudi Arabien, Jordanien och Libyen. I de övriga länderna har det också rapporterats om våld mot demonstranter, om än inte i samma skala ännu.

Ju mer människor har demonstrerat för förändring, desto mer våld har wahhabiterna brukat. Det är paradoxalt att de säger sig representera Islam, när det enda de gör är att försöka utplåna muslimer och Islam. Inte nog med wahhabiternas redan intima förhållanden med de skurkaktiga ledarna i västvärlden - wahhabiterna har aldrig ifrågasatt den israeliska apartheid- och ockupationsregimen. Utöver det lägger wahhabiterna ner mycket tid och resurser på att utplåna Islams historia. Det centrala politiska dilemmat i Mellanöstern är just ockupationen av Palestina och palestiniernas lidande under de europeiska "israeliternas" terrorvälde. Medan de allra flesta muslimer stödjer palestiniernas kamp för frihet bekämpar wahhabiterna just dessa muslimer.

En politisk förändring är redan på gång i den muslimska världen. När wahhabiterna i Saudi Arabien och Bahrain i förra veckan anklagade Iran för att vara delaktig i "störandet av ordningen" på den Arabiska halvön synade folket i alla muslimska länder de falska anklagelserna. Iran har nekat till anklagelserna, och har uppmanat diktatorerna att lyssna på folkets krav. Vad man också kan säga om Iran är att de enda pågående demonstrationerna i landet är till stöd för de förtryckta folken i många arabländer. När den gröna rörelsen under februari-mars försökte störta styret i Teheran avslöjades rörelsens kopplingar till CIA och Mossad. Nu går det liknande rykten i Syrien. President Bashar al-Assad har anklagat en del av demonstranterna för att vara lierade med USA och Israel. Avslöjanden om israeliska vapen i diktatorn Ghaddafis vapenarsenal och om britternas delaktighet i våldet mot civilbefolkningen i Bahrain spär på ryktena.[4]

Den stora maktkampen mellan Islam och wahhabismen, vilket jag förutspådde redan för omkring två år sedan, har troligtvis börjat på allvar. I de nya striderna om makten finner man nästan alla sorters aktörer. Till och med den svenska regering (utan det svenska folkets tillåtelse) marknadsför den delvis statlig finansierade Jas-39 Gripen i Libyen. Men de viktigaste förändringarna sker på de politiska arenorna. Och vad vi kommer att se redan fram till sommaren är troligen en tydligare islamisk kamp mot wahhabismen och anhängarna bakom den. I alla de länder där demonstranter slagits ner med brutalt våld är det amerikanska och israeliska intressen som styr. Bortsett från Syrien.

Som jag ser det är detta en krigsförklaring mot Islam som religion. Vi är vittnen till tusentals mördade och ännu fler skadade - med amerikanska, europeiska och israeliska vapen. Det är dags att västvärldens ledare tar avstånd från diktatorernas tyranni, och att de slutar stötta de olika sidorna.




Intressant läsning om en överenskommelse mellan Saudi Arabien och USA och Libyen och Bahrain: