FN antog en resolution den 26:e mars om att kriminalisera all religionskritik. Förvånad? Det är jag med. Att det tog 2 veckor tills jag och säkerligen många andra fick veta om det är också förvånande. Jag som dagligen håller mig uppdaterad genom att läsa 7-8 tidningar...
Vad resolutionen mest riktar till är kritiken mot Islam. 99% av all kritik mot Islam kan inte rättfärdigas, enligt mig. 99% av kritiken mot Islam baseras på rent hat och förakt mot Islam. Men resten av kritiken är bra och konstruktiv. Det finns faktiskt Islamkritiker som håller sig till en konstruktiv nivå, och som visar förståelse och respekt gentemot muslimer. Varför förbjuda dessa kritiker från att fortsätta med sitt arbete?
Att FN faktiskt antar en resolution om att förbjuda all kritik mot Islam skrämmer mig. FN skiter ju i oss muslimer. FN har stationerat soldater i dussintals muslimska länder. Det är vi muslimer, och inte oseriösa Islamkritiker, som bör vara rädda. FN:s resolution gynnar inte länder som Libanon, Syrien och Iran. Den resolutionen gynnar Pakistan, Egypten, Saudi Arabien och Marocko, sådana länder som aktivt smutskastar Islam, för det är det här vad det handlar om. Nu lär vi muslimer få fingret och för att vi kommit ett steg närmare "Eurabien"-myten. Nu lär fler fördummade anti-islamister gå upp i taket och kritisera Islam och muslimer. Vi lär se fler förfalskade Korancitat på Internet. Vi lär se fler idioter springa runt och seriöst tro att alla muslimer äger vapen och mördar.
De länder som gynnas, som Egypten och Saudi Arabien, är USA:s vänner. Det kanske inte är förvånande att det är så, då USA står för hälften av FN:s intäkter. Det här handlar inte om att stoppa kritiken mot Islam, tvärtom, kritiken lär bli mycket mer massiv nu när folk tror att 3 meter långa araber tänker invadera deras hem. FN (och USA) vill gynna sina "muslimska" vänner för att försvaga de goda muslimska krafterna. Den största fienden i den muslimska världen är faktiskt extrema "muslimer", om vi nu bortser från att sionisterna faktiskt finansierar dessa extremister.
Jag är emot resolutionen då den inte tjänar till något syfte. Islamföraktare/extremister kan ju ändå fängslas, om rättsväsendet fungerar bra så att säga. Tvärtom, resolutionen är bara vidrig. Jag vill ju kunna kritisera "muslimska" terrorister...får jag inte göra det nu längre?
Och sen när började FN ta sina egna resolutioner på allvar? Israel bryter ju mot en massa resolutioner varje dag...
Jag undrar vilka muslimska länder som ligger bakom förslaget, som nu lett till denna resolution. Det känns ganska dumt och ogenomtänkt, särskilt när världen är full av idioter som tror på "Eurabien"-myten. Man kan inte bara gå in och förbjuda något, det blir ju bara värre. Det bästa sättet är att ignorera oseriösa kritiker. De lär ju tröttna efter ett tag, eller så inser de 50-60 år senare att deras liv varit helt och hållet meningslösa...
Jag tycker att seriös kritik mot Islam är bra. Den kritiken har gjort mig mer troende. Som ung var jag inte särskilt religiös. Men när man diskuterar med människor på ett moget sätt lär man sig mycket. Kanske kan jag säga detsamma om oseriösa kritiker. I Koranen står det en del om att muslimer kommer att utsättas för alltmer förtryck, vilket händer just nu. För mig visar detta att Koranen faktiskt har rätt. Jag är 100% säker på att den här resolutionen kommer att resultera i att fler tonåringar följer extremistiska organisationer eftersom ungdomar har tillgång till Internet där många anti-islamister hänger runt. Som ett exempel lär ju även SD också gynnas av resolutionen...
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2701857.svd
http://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5iRHXSIoJJdXQpG3kPrRO2LWMnWTAD975TOK00
Vad många kommentatorer verkar missa är att detta bara är den senaste icke-bindande resolutionen (rekommendationen) i en kampanj som pågått i 10 år. Resolutionen innebär inte att något förbud träder i kraft.
SvaraRaderaJag skrev en kommentar på en annan blogg som förklarar mer med ett antal informativa länkar (jag kan inte garantera att du uppskattar de länkade artiklarna).
Som framgår av resolutionsförslagen (draft resolution, se ovanstående länk) så är det OIC som via UNHRC ligger bakom resolutionerna.
Här är en UNHRC-resolution från 2008 med vidhängande redovisning av hur medlemsländerna i UNHRC röstade.
Hur länder har röstat på resolutionerna i generalförsamlingen framgår av de omröstningsresultat som jag länkade till på den andra bloggen (klicka på "Title:"-länken för varje resolution).
Resolutionerna talar inte om "kritik" av religioner, utan om "defamation", alltså förtal eller ärekränkning. Problemet med det (eller finessen, beroende på hur man ser det) är att vad som är "defamation" är väldigt godtyckligt, så att seriös kritik kan stämplas som förtal.
Ett förbud mot "förtal" av religioner eller ideologier kan aldrig bli lag i västerländska demokratier, eftersom det skulle kränka den grundläggande åsikts- och yttrandefriheten (artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna).
Huvudsyftet med resolutionerna verkar vara att skapa ett “FN-godkännande” för religions- och åsiktsförtryck i länder där sådant förtryck redan råder.
Tack för länkarna. Många verkar ha missuppfattat syftet med resolutionen, inklusive mig själv. Verkar vara konstigt att så många vill sätta stopp för all kritik. Som sagt är inte all kritik dålig.
SvaraRaderaTill Arne utan blogg
SvaraRaderaDet där med att man ska tillåta kritik men inte kränkning är bara dimridåer. När Lena Andersson hade sitt beryktade sommarprogram som kritiserade Jesus var det många kristna som skrek "kränkning", trots att det var en allvarligt menad kritik. Vem ska dra upp gränsen mellan kritik och kränkning? Den som känner sig kränkt?
friskytten.blogg.se
I en värld med full demokrati och den därmed nödvändiga yttrandefriheten får man finna sig i att det skämtas hårt om ens livsåskådning, vare sig den är religiös, filosofisk eller politisk. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att vissa idéer bara får kritiseras på ett icke kränkande sätt bara för att de är grundade på vidskepelse.
SvaraRaderaSedan vill jag säga att Ibrahim gör en iakttagelse som liknar min egen. Han säger att kritiken mot religionen gjort honom mer religiös. Det är samma för mig fast tvärt om. Jag blir mer antireligiös och mer ateistisk för varje gång jag hör en religiös person uttala sig.
friskytten.blogg.se