Svensk militärinsats i Afghanistan - rätt eller fel? Både och, om jag får säga mitt. Varför rätt och fel samtidigt? Jo, den svenska insatsen kan rättfärdigas då det afghanska folket har varit föremål för omvärldens ideologiska maktkamp i 30 år. Sovjetunionen angrep Afghanistan 1979, enligt många som svar på det amerikanska kriget i Vietnam. USA tog initiativet till att bilda al-Qaida med syfte att genomföra blodiga attentat mot sovjetiska trupper. Och det fungerade. Efter Sovjetunionens fall verkar al-Qaida ha fått en hel ny roll.
Den svenska insatsen är samtidigt fel för att den stärker bilden av en muslimsk värld under ockupation. Palestina, Irak och Afghanistan. Det rimmar. Detta stärker misstro mot västvärlden (och Sverige) och ännu värre, ger al-Qaida legitimitet och stöd bland de mer extrema grupperna.
Som många har förstått är detta ett svårlöst problem. Å ena sidan vill man skapa stabilitet och demokrati i ett land, men å andra sidan leder detta till ökad legitimitet för terrorgrupper och gör det lättare för dessa terrorister att rekrytera. Men det finns ett sätt att kringgå det allra svåraste. För att kunna lösa problemet måste man förstå hur världen verkligen fungerar. Al-Qaidas operationer är nämligen finansierad av Saudi Arabien, åtminstone till en viss del. Seymour Hersh avslöjade t.ex. att Fatah al-Islam (inspirerad av al-Qaida) stöttades av Saudi Arabien, och detsamma gäller många andra "extrem-sunnitiska" (det är så de kallas) terrorgrupper i många muslimska länder. Den saudiska eliten förser dessa extremister med vapen och pengar, och det gillar västvärldens ekonomiska elit.
Under den andra hälften av 1900-talet bildades närmare 100 nya länder, de flesta med dyrbara naturtillgångar som folk i dessa respektive länder vill behålla för sig själva. Tydligen hade västvärldens koloniala doktrin slutat fungera. Nu kunde man inte längre kolonisera andra regioner runt om i världen, och därmed utnyttja lokalbefolkningen. Idag finns det en bit över 200 länder. 200 nationer som vill tjäna på sina egna territoriella tillgångar. Detta gäller även Irak och Afghanistan, båda länder med ofantliga olje- och naturgastillgångar. Båda dessa länder är också viktiga ur en geografisk synvinkel, då de befinner sig i en kontinent i snabb utveckling. En kontinent långt ifrån den amerikanska hegemonin.
Idag kan man läsa att amerikanska, kanadensiska och europeiska företag äger gruvor och oljefält i princip hela världen. Det finns ett fåtal områden som ännu inte exploaterats, men allt är bara en tidsfråga verkar det som. Men samtidigt vill folk i dessa länder ta tillbaka sina tillgångar. Vissa konflikter är även inbördesrelaterade konflikter, som t.ex. Nigeria. Men i länder som Irak och Iran försöker västvärlden byta ut regimer med jämna mellanrum. Detta är ett bra sätt att förhindra att dessa länder hinner med utvecklingen, vilket resulterar i ett beroende. Afghanistan är egentligen inte så viktigt om det inte vore för den geografiska placeringen. I norr finns Ryssland, i nordväst Kina och öst Indien. I väst finns Iran. De fyra största länderna på den asiatiska kontinenten.
http://www.colonialvoyage.com/asia/it/images/foto1.jpg
USA har även visat ett intresse för Pakistan. USA har länge befarat en snabb ekonomisk utveckling i Asien. Asien har en befolkning på 3,9 miljarder, vilket är fyra gånger fler än västvärlden. Asien har också hoppat över vissa utvecklingsstadier som västvärlden tvingades gå igenom. Därmed kan Asien kan utmana USA:s hegemoni, och det gör de. Så, vad den amerikanska eliten försöker göra är att koncentrera sig på att kontrollera 2000-talets viktigaste resurser, olje- och naturgastillgångar. På så sätt kan man i fortsättningen diktera regler som man gjorde under 1900-talets andra hälft. Afghanistan är bara en pjäs på schackbrädan, och frågan är givetvis; vill det svenska folket delta i detta spel?
Jag skulle svara nej. Rasister här i Europa har börjat klaga på invandringen av muslimer. Vad dessa rasister inte verkar förstå är att människor flyr från dessa krig. Så, vill man få bukt på invandringen måste man skapa fred och stabilitet i den muslimska världen. En förutsättning för det är att USA accepterar ödet och lämnar den muslimska världen i fred och att den sionistiska regimen i ockuperade Palestina upplöses. När ockupationerna är slut lär den muslimska världen utvecklas socialt och ekonomiskt.
http://aftonbladet.se/nyheter/analys/lenamellin/article5652589.ab
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar