I fredags avslutades officiellt USA:s nästan nio år långa ockupation i Irak. President Obama höll ett tal till flera amerikanska soldater i delstaten North Carolina där han "välkomnade" hem trupperna. Samtidigt hölls en ceremoni i Bagdad som den sista basen under amerikansk kontroll. Just nu rapporteras det att omkring 4.000 amerikanska soldater befinner sig på irakisk mark, men att dessa kommer att lämna landet under de kommande dagarna.
USA krävde tidigt att inga bilder visades på de trupperna som lämnade landet. Precis som i början av kriget råder det även idag totalt mörker över USA:s verksamhet i landet. Flera multinationella nyhetsbolag världen över har valt att inte rapportera något alls om USA:s reträtt. Irakkriget har format de senaste årens globala politik och lett till vad många idag anser början på ett nytt Kallt krig. Att nyhetsbolagen ignorerar reträtten kan förklaras på alla möjliga sätt, men förutom på det journalistiska sättet.
Samtidigt flyttas fokuset till Syrien. Syrien har under de senaste nio månaderna utsatts för en hemsk attack från flera nyhetsbolag, som varit drivkraften bakom den illegala "oppositionens" terror mot både obeväpnade medborgare och soldater i Syrien. Lögnerna är uppenbara då det påstås febrilt att flertalet syriska soldater deserterat och startat ett uppror mot regimen när det redan finns obestridlig bevis på att majoriteten av rebellerna är tränade av andra än den syriska armén, främst av den turkiska armén och även av israeliska soldater i enskilda fall.
De som nu kallas av de oprofessionella medierna för "Syriens befolkning" är inte det syriska folket alls, utan Turkiet-baserade demonstranter som hyllar terrorn mot Syrien. Låt mig exemplifiera med ett citat av den Syriska människorättsobservatoriet, baserat i London och som styrs av al-Qaida-fanatiker:
"Alla är totalt frustrerade över Rysslands agerande, säger Moussab Azzawi från London-baserade Syriska människorättsobservatoriet."[1]
Verkligheten är annorlunda då det sedan oktober hållits dussintals demonstrationer där miljontals människor hyllat Rysslands och Kinas vägran att införa sanktioner mot Syrien i FN:s Säkerhetsråd.[2] Ryssland är en av Syriens allra närmaste allierade, och det säger mycket när en London-baserad organisation försöker attackera just dessa relationer mellan Damaskus och Moskva. Det säger mig att västvärlden är orolig över denna allians.
Det sättet som medierna ljuger på om situationen i Syrien är inte bara oprofessionellt. Jag anser att det är i likhet med högförräderi, som än idag straffas med döden i dussintals länder världen över. Förräderi mot mänskligheten och de mänskliga rättigheterna. Lögnerna om Syrien är så pass uppenbara att jag misstänker att varenda påläst person faktiskt känner till de wahhabitiska terroristernas verksamhet på syrisk mark. Det handlar därför inte bara om okunskap, utan även om ignorans.
Världen är på väg att delas upp i tre läger. Två av de lägren kommer att bestå av wahhabiter/salafiter på ena sidan och troende muslimer på den andra sidan. Samtidigt delas världen återigen upp mellan väst och öst, med USA och EU inriktad på krig mot Afrika och Asien samtidigt när de asiatiska stormakterna alltmer protesterar mot västvärldens våld. Som tidigare rapporterat på denna blogg har Ryssland skickat ett 60-tal krigsfartyg till syriskt territorialvatten och dessutom levererat toppmoderna vapensystem både mot avancerade stridsflygplan som flyger på över 20 km höjd och mot krigsfartyg hundratals kilometer från kusten.
Den syriska armén har besvarat den väststödda terrorismen med våld, och numera sitter hundratals terrorister i fängelse, de flesta med risken att dömas till döden. Till skillnad från de oprofessionella nyhetsbolagens påståenden har terroristernas verksamhet försvagats avsevärt. Den syriska armén är enad, till skillnad från dessa påståenden. Utöver det, något samma medier valt att inte rapportera, har USA:s och Frankrikes ambassadörer återvänt till Damaskus vilket visar att dessa två länder har förlorat hoppet om att störta Bashar al-Assad.
Turkiet som abrupt valde att inta en fientlig ställning mot regimen i Damaskus efter flera år av vänskapliga närmanden mellan de två länderna, förlorar dessutom idag ekonomiskt då Syrien har stängt gränsen för de turkiska entreprenörerna som nu tvingas att stänga ner sina fabriker på grund av minskad försäljning. Den turkiska premiärministern Recep Tayyip Erdogan som blev omåttligt populär i samband med den israeliska massakern på fartyget Mavi Marmara i maj 2010, kritiseras idag hårt av demonstranter i flertalet städer runt om i Mellanöstern. Att gå från att vara en Israelkritiker till att stödja terrorister som mördar oskyldiga människor har visat sig vara ödesdigert för Erdogan, som nu dock åter vunnit stöd från västvärldens ledare. Men samtidigt har Irak alltmer visat stöd till Syrien, och den amerikanska reträtten har stärkt irakiernas självförtroende. Medan Turkiets relationer till Damaskus tynat bort har Irak visat sina sympatier med det syriska folket som upplever samma sorts terror irakierna fick uppleva sedan USA invaderade deras land.
Sedan behöver jag inte ens skriva om Syrien. Det räcker med att skriva om Bahrain, vars befolkning torteras och mördas av saudiska trupper, brittiska agenter och av Bahrains egna säkerhetsapparat för att visa denna dubbelmoral som dominerar dessa massmedier ifråga. I denna grupp finnes även flertalet arabiska medier, där i synnerhet al-Jazeera framstår som en hypokritisk media. Inte nog med att al-Jazeera nyligen avslöjades för att ha kommit överens med den amerikanska armén om att inte rapportera om allt från Irak... al-Jazeera har också drabbats av interna konflikter på grund av behandlingen av Bahrain och revolutionen i huvudstaden Manama. Många har sagt upp sig från den Qatar-baserade TV-stationen.
Bahrain, till skillnad från Syrien, styrs av wahhabiter. Wahhabiter som allierar sig med det israeliska projektet och västvärldens massmordspolitik i Mellanöstern. Det gör inte Syrien, men Bahrains nuvarande regim gör det. Västvärldens ledare har avslöjat sig för att stödja dessa wahhabiter som sympatiserar med al-Qaida. Behöver man säga mer?
Bahrain, till skillnad från Syrien, styrs av wahhabiter. Wahhabiter som allierar sig med det israeliska projektet och västvärldens massmordspolitik i Mellanöstern. Det gör inte Syrien, men Bahrains nuvarande regim gör det. Västvärldens ledare har avslöjat sig för att stödja dessa wahhabiter som sympatiserar med al-Qaida. Behöver man säga mer?
Hur syrierna upplever sig idag:
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar