Kidnappad libanes släppt

Imad Atwi, en fåraherde boende i södra Libanon kidnappades av israeliska soldater igår. Kidnappningen skedde på libanesisk mark. Atwi släpptes vid gränsövergången i Naqoura idag. Det framgår inte varför han blev kidnappad. Just nu är han på sjukhus för behandling av skador han ådrog sig i samband med kidnappningen.

Det är det tredje fallet sedan 2008 då israeliska soldater gått över den libanesisk-palestinska gränsen och kidnappat libaneser. Totalt har 4 personer kidnappats under den senaste perioden. Hizbollah fördömde kidnappningen tidigare idag och krävde att FN hanterar de israeliska kränkningarna av landets territoriella suveränitet. Sedan slutet av det senaste kriget i augusti 2006 har Israel kränkt landets suveränitet omkring 2.500-3.000 gånger.

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=144178&language=en

Yttrandefriheten ignoreras av sina bästa sympatisörer

Ytterligare en TV-kanal stängdes ner i Europa under veckan[1]. Det senaste knivhugget mot yttrandefriheten har drabbat den palestinska kanalen al-Aqsa TV som sänds från Gaza-remsan. Al-Aqsa TV har diskuterats länge i EU och de mest högljudda rösterna har varit de största länderna, d.v.s. Frankrike och Tyskland. Även Storbritannien har bekämpat den annars populära TV-kanalen. Tragiskt nog vann motståndarna över yttrandefriheten. Därmed stoppar NoorSat, operatören som sänder al-Aqsa TV, sändningarna till den europeiska kontinenten.

Tidigare bannlystes även den libanesiska TV-kanalen al-Manar TV. Motiveringen var att Hizbollah driver kanalen. Detta trots att al-Manar TV försörjt sig själv i många år. Al-Aqsa TV förbjöds troligen av liknande skäl, med hänvisning till Hamas.

I slutet av december i fjol beslöt det amerikanska Representanthuset att de båda nämnda kanalerna är "olämpliga", och uppmanade president Obama att förbjuda de att sända i USA, och att de även ska bestraffas[2]. President Obama har inte hanterat ärendet ännu, men förväntas följa i Representanthusets fotspår angående de nämnda TV-kanalerna. Trycket på Obama ökar nu när al-Aqsa TV slutar att sändas i Europa.

Trots att västvärlden i många årtionden förespråkat yttrandefrihet, verkar just yttrandefriheten motarbetas. Att kritik riktas mot arabiska och muslimska TV-kanaler i stället för islamofobiska extremister är ännu ett intressant perspektiv, och något som jag tror urholkar de demokratiska principerna och även västvärldens politiska dominans i världen. Västvärldens värsta fiende är just Israel, som enbart varit en belastning för de demokratiska nationerna. Yttrandefrihetens dubbelmoral är troligen västvärldens näst värsta fiende, och något som övriga världen kommer att se på med oro. Ytterligare en sak som är intressant är massmediernas tystnad över att EU trampar på yttrandefriheten. När Lars Vilks kränkte världens muslimer var det just massmedierna som var de högljudda...

Jag antar att det ibland är helt okej att pissa på våra friheter.

1) http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=143854&language=en

2) http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=116329&language=en

Israel hotar Libanon med krig medan Obama-administrationen stäms för förtal

För ett par, 3 veckor sedan skrev jag lite om naturgas och oljefyndigheter utanför Libanons och Palestinas kust. Då som nu är Libanon och den israeliska ockupationsmakten rivaler och tävlar om att lägga beslag på vad de tycker tillhör de. För Libanons del handlar det om att lägga beslag på de fyndigheter som tillhör landet legalt, i rädsla för att Israel tänker stjäla de. För Israels del handlar det om att ta allt i hela östra Medelhavet, även när den staten inte har bestämda gränser vilket är ett krav för alla länder som vill lägga sina namn på naturtillgångar.

Den libanesiska oppositionen, med Hizbollah i toppen, har krävt av landets regering att snabbt söka igenom havsbotten utanför landets kust i syfte att söka internationell stöd mot Israel. De menar att slöhet enbart gynnar Israel och USA, då Israel får juridisk rätt över de naturtillgångar som tillhör Libanon. Parlamentets talman Nabih Berri (partiledare Amal-rörelsen, oppositionen) har under de senaste månaderna pushat på för att säkra landets suveräna rätt till de kustliga naturtillgångarna.

Israel känner också oro, i synnerhet p.g.a. landets sviktande ekonomi. Dessutom lider ledare av den israeliska staten av en svår form av paranoia. De tror att Iran kommer att anfalla landet, trots att det är och låter helt absurt. Israels ekonomi är beroende av vapenindustrin. Några gånger har tveksamma källor påstått att Israels ekonomi till 30-40% består av export av vapen. Landet är också beroende av donationer från USA, EU, större företag och privatpersoner. Dessutom är Libanon och Israel rivaler på olika marknader. Båda länderna marknadsför den världskända maträtten Hoummus som sin egen nationalrätt. Dessutom har turismen i ockuperade Palestina fallit, medan den i Libanon ökat markant. Under året 2009 besökte omkring 2 miljoner människor Libanon, vilket är hälften av landets befolkning.

Allt fler analytiker ser naturgas och oljefyndigheterna i östra Medelhavet med oroande ögon. De anser att fyndigheterna kan komma att leda till fortsatta eskaleringar i regionen. En till annan aspekt är Gaza-remsan, som så många människor nu vill befria. Ute till havs har Israel blockerat det lilla kustområdet. Om man lyckas häva blockaden av Gaza-remsan, kan Hamasregeringen komma att kräva sin del av naturtillgångarna ute till havs. De paranoida ledarna i ockuperade Palestina lär inte vara glada av det.

Samtidigt har Hizbollah beslutat att stämma Obama-administrationen för förtal mot organisationen. Det avslöjades för någon vecka sedan att den nuvarande administrationen i Washington D.C betalat ut ungefär 500 miljoner USD till folk i Libanon och runt om i regionen i syfte att få de att kritisera Hizbollah. Hizbollah kallar de mutor. USA har valt att inte kommentera händelsen. Detta lär resultera i att sprickan mellan den muslimska världen och USA blir större, särskilt när fler människor inser hur stora USA insatser i krigets Mellanöstern är. Detta kan även resultera i att sanningen om den "gröna rörelsen" i Iran kommer ut, då många idag misstänker att USA, Storbritannien och Israel stöttat huliganerna i landet ekonomiskt och socialt.

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=143827&language=en

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=143828&language=en

Israel på krigsstigen?

Medan ett iranskt fartyg är på väg till Gaza-remsan i humanitärt syfte har totalt 12 militärfartyg passerat Suezkanalen under dagen, enligt al-Manar(1). Elva av de är amerikanska, varav ett av de är ett hangarfartyg. Det tolfte sägs vara ett israeliskt stridsfartyg, men det kunde ingen bekräfta. Inte ens egyptiska myndigheter. Samtidigt fortsätter Israel hota den libanesiska regeringen då ett fartyg snart lämnar hamnen i Beirut. Ehud Barak varnar med att "hålla den libanesiska regeringen ansvarig för de fartyg som lämnar Libanon med destination Gaza". Även UNIFIL varnar med att stoppa det första fartyget.

Samtidigt avslöjar en ny rapport att den franske presidenten Nicolas Sarkozy sökt garantier från den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu om att israelerna inte tänker skada fransmän i ett eventuellt krig mot Libanon. I fall detta stämmer verkar Sarkozy känna till att israelerna redan planerat krig mot landet. Den franska regeringen tror faktiskt att Israelerna bestämt sig för att anfalla landet, men att de väntar på den rätta tidpunkten(2).

1) http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=142899&language=en

2) http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=142838&language=en

Attack mot säkerhetsfängelse i Jemen

Okända män attackerade ett fängelse där ett antal personer satt fängslade av politiska och säkerhetsskäl. Minst 11 personer dödades, och omkring lika många skadades i attacken. Gärningsmännen misstänks tillhöra al-Qaida, som på senare tid hotat landets regering med liknande attacker.

Al-Qaida blev mer aktiv i landet kort efter det att landets krig mot Houthibefolkningen i norr tog fart i förra året. Houthifolket tog upp en väpnad kamp mot regeringen i Sanaa för att den marginaliserats. USA och Saudi Arabien beslöt att hjälpa den jemenitiska regeringen och mördade hundratals oskyldiga människor. Det var då al-Qaida "förklarade krig" mot Jemens regering. Många upplever dock al-Qaidas sympatier för Houthifolket som tveksamma.

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=142855&language=en

http://www.presstv.ir/detail.aspx?id=131090§ionid=351020206

Världen säljer utredning till Israel - tvingar vissa stater agera på egen hand

Kort efter den israeliska attacken på Ship to Gaza-fartygen i östra Medelhavet diskuterade FN om en internationell utredning om händelsen. Det är vad de flesta politiker och organisationer krävde bara en dag efter den israeliska massakern på fredsaktivister. Israel slog tillbaka i rädsla för massiv kritik och valde att försöka förhandla med FN: att Israel öppnar vägspärrarna till Gaza-remsan i utbyte mot att Israel själv utreder attacken[1].

Det tragiska är att omvärlden verkar ha godkänt det här. Inte bara kommer denna utredning korrumperas av beroende utredare, Israel håller nästan aldrig sina ord och kommer definitivt inte hålla sitt ord om att låta vägspärrarna till Gaza-remsan förbli öppna.

Egypten beslöt för att öppna landets enda vägspärr till Gaza-remsan, vid Rafah, kort efter attacken. Hosni Mubarak, landets president, ville nog inte bli avsatt. Många spekulerade att gränsen skulle stängas igen efter 3-4 dagar. Trots att jag ännu inte hört något om att vägspärren i Rafah stängts, avslöjar rapporter om att hjälpsändningar stoppas där ändå[2].

Det mest intressanta är att trots den omvälvande attacken på inte mindre än 700 fredsaktivister på internationellt vatten, är Gaza-remsan fortfarande under blockad. Det har gått två veckor och situationen för de 1,5 miljoner invånare har inte förbättrats. Israelkramare och hängivna sionister är fortfarande rädda för Hamas och motiverar sin blockad av Gaza-remsan med just den organisationen. Visst kommer Hamas fortsätta kämpa mot ockupationsregimen Israel även om vapen fritt flödar in till Gaza-remsan. Vem hade förväntat sig något annat? Det är ju deras rätt, och det är deras land.

Något som triggat ännu mer rädsla bland sionister är Irans initiativ att krossa blockaden[3]. Visserligen fick revolutionsgardet neka till att militärfartyg ska eskortera dessa hjälpsändningar, men även om civila iranier angrips ökar risken för ett nytt krig i regionen avsevärt. Iranier är väldigt patriotiska, likt turkarna. Bollen ligger inte på Irans planhalva, utan snarare på Israels planhalva. Det är israeliska soldater, generaler och politiker som nu får två alternativ att välja mellan.
1. Se på när de iranska fartygen når Gazas hamn.
2. Eller se sitt land brinna ner av tiotusentals iranska missiler.

Att hävda att det är Iran som "eskalerar situationen i Mellanöstern" är som att spotta på de mänskliga rättigheterna. Är det inte Israel som eskalerar situationen i regionen genom att bygga murar, demolera palestinska hem och diskriminera icke-judar? Jag befarar att en ny trend växer i delar av världen, nämligen att muslimer inte får hjälpa andra människor i nöd. Endast västerlänningar får göra det. "Västvärlden vet bäst", brukar jag höra. Jag tvivlar väldigt mycket på det nu när västvärlden återigen ger efter för israeliska krav, trots alla de brott Israel begått mitt framför våra ögon.

Vad som för två veckor sedan såg ut att föra världens länder närmare varandra börjar återigen se ut att bli ett föremål för konkurrens. Föremålet är palestinier. Konkurrensen handlar om västvärlden mot den muslimska världen. Min tolkning är att västvärlden och delar av den muslimska världen har gett efter för de israeliska kraven, medan de övriga muslimerna fortsätter kampen för palestiniernas rättigheter. Iran tar återigen initiativet. Vilka tror ni vinner; de som ger efter för brottslingarna eller de som fortsätter kämpa när andra börjar ge upp?

1) http://www.dn.se/nyheter/varlden/israelisk-kommission-utreder-rad-1.1121367

2) http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=141816&language=en

3) http://www.svd.se/nyheter/utrikes/iranskt-fartyg-pa-vag-mot-gaza_4860671.svd

Ett år efter valet i Iran - en analys av mediernas dubbelmoral

"Gröna rörelsen lever än", skrev många svenska medier igår, syftande på "oppositionen" i Iran. Ifjol när denna "opposition" brände bilar och byggnader, misshandlade och mördade förbipasserande, stöttade svenska medier helhjärtat detta statskuppförsök. I år är "oppositionen" så gott som borta. Den finns än, påpekar många av dess supportrar. Men den är extremt försvagad, vilket beror på att majoriteten av den iranska befolkningen har kritiserat den.

Som jag skrev tidigare under vintern och våren gick många miljoner iranier ner på gatorna för att demonstrera mot denna "opposition". Första gången var i samband med Ashura' (muslimsk högtid) i slutet av december. Andra gången var det firandet av den Islamiska revolutionen i mitten av februari. Mer än 5 miljoner människor deltog i den senare demonstrationen. Det var den dagen "oppositionen" bröt ner. Meningen med den gröna rörelsen var att måla fram en bild av att "alla iranier ville ha en förändring". Det visade sig ganska tidigt att huliganerna som plågade landet under sommaren i förra året uppgick till några tusental. Så, när 5 miljoner människor protesterade mot "oppositionen" i februari i år innebar det dödsstöten för den gröna revolutionen.

Svenska mediers roll i kritiken mot Iran
Många svenska medier var väldigt fokuserade på Iran under förra sommaren. Allt annat hade förbytts mot Iran. Honduras blev Iran. EU-valet blev Iran. Valet i Libanon blev Iran. Alla andra nyheter blev Iran. Men varför Iran?
Jag har länge argumenterat att Israel är nyckelspelaren i mediernas beteende. Jag har passat på att jämföra med Saudi Arabien, som är ungefär lika stort som Iran och som har ungefär lika mycket inflytande som Iran. Dock är Saudi Arabien allierad med Israel, vilket Iran inte är.

I Mellanöstern växer två rivaler just nu, Iran och Saudi Arabien. Iran står för den shiitiska grenen (och har Syrien, Hizbollah och Hamas på sin sida politiskt). Saudi Arabien står för den wahhabitiska grenen (och har wahhabitledare på sin sida, plus länder som Egypten och Jordanien). Saudi Arabien och dess allierade är vänner med Israel, medan Iran och dess allierade inte är det. Så enkelt är det faktiskt.

Valet i Libanon och statskuppen i Honduras
Den 7:e juni, 5 dagar innan presidentvalet Iran och samma dag som EU-parlamentsvalet var det val i Libanon. Den västledda 14:e mars koalitionen stod emot den 8:e mars koalitionen, som bestod av främst 3 partier; Hizbollah, Amal-rörelsen och FPM (Free Patriotic Movement), som är ett kristet parti.
Den Hizbollahledda koalitionen tippades vinna i valet p.g.a. missnöje mot den dåvarande regeringen (med premiärministern Fouad Saniora som var allierad med väst). Sanioras regering ansågs vara väldigt korrupt, i synnerhet med tanke på rykten om att Saniora hjälpte israelerna under 34-dagarskriget sommaren 2006. Vilket är högförräderi.

Men redan en månad innan valet avslöjade rapporter att Saudi Arabien mutade väljare. Mer än en miljard dollar betalades ut till behövande väljare, som såg sin chans att få lite extra pengar. Haken var att de tvingades rösta på 14:e mars blocket, vilket många gjorde. Detta korrumperade valresultatet, och skadade de demokratiska principerna. Ändå brydde sig medierna inte om situationen i landet.

Senare samma månad skedde en statskupp i Honduras, vilket jag misstänker var i enlighet med amerikanska intressen. USA valde att inte kritisera statskuppen i landet. I november samma år hölls ett val, där personer bakom statskuppen vann (1). Valet kritiserades från många håll. Ändå brydde medierna i Sverige inte om Honduras. Iran var viktigare.

Hade Iran varit en sann Israelvän hade det inte funnits en grön rörelse i landet. Det hade inte behövts. Liksom i Egypten hade USA själva hjälpt regimen i Teheran slå ner alla oliktänkande. I Egypten får Hosni Mubaraks regim hjälp från USA att slå ner oppositionen, som består av Muslimska Brödraskapet, vilka är allierade med Iran eftersom Iran försvarar palestiniernas rättigheter. Men inte heller förtrycket i Egypten bryr massmedierna om. Ni börjar väl förstå vad jag menar med dubbelmoral?

Kritiken och svartmålningen av Iran har varit hård, tuff och orättvis. Den har stagnerat tack vare det iranska folkets starka vilja att upprätthålla säkerheten i sitt land. Men kritiken finns kvar där, på samma sätt som huliganerna ur "oppositionen" finns kvar där. Iran valde att inte bestraffa alla huliganer just p.g.a. västvärldens orättvisa kritik. Annars bör Iran gripa alla tycker jag. Inga brottslingar ska få komma undan.

Under den senaste veckan har många kritiserat Irans Palestinapolitik. De menar att Iran utnyttjar palestiniernas lidande för sina egna politiska intressen. Hur då? Det är min fråga. Iran är det enda landet i hela världen som har en officiell palestinsk ambassad. Bygg en palestinsk ambassad i ditt land. Sen får du kritisera Iran! Det tycker jag.

Om det är någon som verkligen bryr sig om palestinierna så är det Iran. Iranierna har hjälpt libaneserna bli kvitt Israels statsterror. Nu hjälper de palestinierna bli kvitt Israels statsterror. Och det gör de rätt bra. Men av naturliga skäl är det svårare än Libanon, då Palestina är helt uppslukad av israeler. Här i Sverige var nästan alla villiga att hjälpa till att bryta blockaden mot Gaza-remsan när det israeliska angreppet mot Ship to Gaza-fartygen blev känt. Men under de senaste dagarna, när Iran avslöjat att de tänker skicka militärfartyg som eskort till sina hjälpfartyg har många svenskar kritiserat Iran. De talar om en "upptrappning" i Mellanöstern, då iranska militärfartyg är inblandade. Givetvis bryr de sig inte ett smack om att flera västländer har massvis med militärfartyg i Persiska viken. Bara Iran kan ha en snedvriden Palestinapolitik i deras ögon.

Det är dags att medierna lägger ner hetsen mot Iran. Inte bara markerar ni er allians med terroristregimen Israel. Ni bryter mot de grundläggande tumreglerna i journalistik. Jag tycker att det är helt okej att kritisera Iran. Men man måste ha något man kan kritisera landet för. Dessutom är det inte rättvist att Iran kritiseras, men inte exempelvis Saudi Arabien. Saudi Arabien har väldigt sällan val. Där är det betydligt tuffare för de vanliga medborgarna. Varför inte kritisera Saudi Arabien då? Dessutom känns det inte bra att svenska medier, som ska stå för demokrati och rättvisa, stöttar huliganer som mördar och bränner i andra länder.

1) http://www.youtube.com/watch?v=1O_0uJqoVtI

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/gron-rorelsen-lever-an_4849033.svd

http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/wolfganghansson/article7287639.ab

Läs gärna också det här:
http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=141793&language=en

Sanktioner mot Iran tyder på amerikansk svaghet

Idag röstades nya sanktioner mot Iran igenom i Säkerhetsrådet. 12 länder röstade för. 2 röstade emot. De är Turkiet och Brasilien. Libanon valde att lägga ner sin röst, vilket egentligen aldrig borde ha hänt då landets representant Nawwaf Salam begick tjänstefel. Hans jobb var att förklara att en oenighet dominerade i regeringskabinetten i Beirut och att landet därför inte kunde ta ställning i röstningen. Han ska avskedas enligt rapporter från Beirut.

Hur som helst. En klar majoritet av medlemmarna röstade för sanktionerna, trots att sanktioner mot Iran tidigare visat sig vara verkningslösa. Men att Ryssland och Kina svängt om från att vara "öppna gentemot Iran" till att bli lika stenhårda som självaste USA säger mig mycket. Det tyder på osäkerhet gentemot Iran. Detta trots att Iran, Turkiet och Brasilien skrev på en historisk överenskommelse för bara någon månad sen. I överenskommelsen ska Irans 1200 kg låganrikad uran skickas till Turkiet, som senare skickar tillbaka höganrikad uran. Då USA tidigare var "orolig" över Irans vilja att anrika sin uran borde denna överenskommelse ha kommit som en lättnad. Men det gjorde den inte.

För att förstå detta övertydliga förakt mot Iran måste man komma ihåg USA:s relationer med Israel. Som jag tidigare argumenterat är det Israel som är nyckeln i den pågående Iran-hetsen i västvärlden. Ett bevis på detta är Säkerhetsrådets ovilja att diskutera israeliska kärnvapen. Medan Iran har skrivit på Icke-spridningsavtalet har Israel inte gjort det. Säkerhetsrådet siktar därmed fel, men jag tror inte att det är ett omedvetet fel. Det här tyder på att jag har haft lite fel i mina påstående att Israel är den verkliga supermakten. USA verkar fortfarande ha lite av sin passion för att leka världspolis. Men det blir intressant att se hur länge det fungerar för amerikanerna.

Under 2002 började Bushadministrationen påstå att Irak hade massförstörelsevapen. I stället för att utvidga sanktionerna mot landet angrep USA landet. Idag påstår USA att Iran är på väg att bygga massförstörelsevapen. FN fann aldrig några massförstörelsevapen i Irak, och de fann inte heller något som styrker USA:s påstående om att en iransk atombomb är under konstruktion. USA har dock valt att inte angripa Iran militärt. Ett tecken på svaghet?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/wolfganghansson/article7269523.ab

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=141305&language=en

Mellanöstern i snabb förändring

När president Ahmadenijad var på besök i Istanbul varnade han för de nya sanktionerna som Säkerhetsrådet snart ska rösta om. Kanske redan imorgon. Han varnar för att skärpta sanktioner omöjliggör framtida förhandlingar med Iran, vilket bör försätta Obama-administrationen i en position där den tvingas fundera över de planerade sanktionerna igen. Samtidigt detonerade en bomb i samma stad. 15 personer skadades och PKK misstänks ligga bakom dådet. Intressant vald tidpunkt, inte sant?

När turkarna dödsförklarar relationerna mellan deras land och Israel, söker de sig till Iran. Turkiet och Iran blir förmodligen de nya nyckelspelarna i regionen, om de väljer att samarbeta intimt. Båda länderna har befolkning på över 60 miljoner vardera. Deras ekonomier är bland de allra största på den sidan av hemisfären, om man bortser från Italien och Tyskland i väst, Ryssland i norr och Kina och Japan i öster.

Samtidigt växer en ny konfrontation mellan två gamla rivaler i området, nämligen Libanon och Israel. Israel har länge dominerat på många plan, men på senare år har Libanons ekonomi överskuggat Israels ekonomi p.g.a. den ökade säkerheten i landet. I mitten av 90-talet fann man oljereserver utanför Libanons och Palestinas kust. Men intresset för att utvinna råoljan har varit svalt. Dock har intresset växt i samma takt som oljepriset stigit. Man har också funnit naturgas, vilket israelerna verkligen är intresserade av. Enligt al-Manar tänker Israel stjäla den naturgas som ligger utanför Libanons kust. Om detta stämmer, kommer konflikten mellan de båda länderna att få en ny dimension. Det är inte troligt att ett krig kommer att utbryta enbart p.g.a. att Israel stjäl naturgas, men i nästa krig kan Libanon motivera väpnad kamp mot Israel just med naturgasen.

http://english.aljazeera.net/news/middleeast/2010/06/2010686103157808.html

http://www.presstv.ir/detail.aspx?id=129510§ionid=351020101

http://www.presstv.ir/detail.aspx?id=129516§ionid=351020204

http://www.dn.se/nyheter/varlden/alliansen-mellan-turkiet-och-israel-ar-over-1.1117578

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=141213&language=en

Palestinas framtid efter Ship to Gaza

De här är en artikel som jag skrev och fick publicerad på newsmill.se på söndagen den 6/6.

Sedan Israels angrepp på Ship to Gaza-skeppen i måndags har världen brottats med frågetecknet Israel. Varje gång Israel begår brott mot mänskligheten verkar allt fler människor stå på palestiniernas sida, och kräva allt hårdare tag mot Israel. Men samtidigt blir Israel-vännerna minst lika arga, inte på Israel men på araberna och muslimerna. Denna gång fick även turkarna smaka på Israelkramarnas blodtörstiga vrede.

Jag som intresserat mig väldigt mycket för relationerna mellan västvärlden och den muslimska världen möter alltid på argument som försvarar västvärldens agerande, även dess stöd till Israel. Det är okej för västvärlden att bränna ner halva Afghanistan i jakten på några spöken. Men ponera om ett muslimskt land gjorde detsamma i Europa. Hade du stöttat de muslimerna? På samma sätt är det okej för västvärlden att stötta en 62 år gammal ockupationsmakt, som ligger i mitten av den muslimska världen. Och när folk kritiserar västvärldens beslut att stötta denna kriminella stat, får de själva kritik. Även efter alla dessa brott Israel begått!

Det vanligaste ordet Israelkritiker möter på är "antisemitism". Man behöver inte ens hata judar för att vara antisemit numera. Det räcker med att man ifrågasätter Israels agerande. Det har många tusentals människor fått erfara i samband med Israels senaste krigshandling. För mig är detta en indikation på att Israelkramare inte har några argument kvar. Vem kan klandra de, när de förespråkar "demokrati" och terror samtidigt? Egyptens president Hosni Mubarak kan åtminstone stötta Israel utan att vara en hycklare. Han är ju en diktator som suttit vid makten i 30 år. Det sättet han behandlat sitt eget folk går ihop med hur israeler behandlar palestinier.

Som vanligt får även "islamister" kritik för Israels brott. Jag satt faktiskt ner på måndag kväll och funderade över hur länge det skulle ta för massmedierna att börja anklaga muslimer. Det tog knappa två dygn. På onsdag var det dags igen. Då fick den turkiska biståndsorganisationen IHH kritik från Israelkramare för att den ville "offra sina egna" och "provocera fram israeliskt våld". Dessa Israelkramare tänkte inte en sekund på de 1,5 miljoner palestinier i Gaza-remsan som faktiskt behöver hjälp. Och de glömde bort att tusentals donationer köpt tiotusentals ton av förnödenheter av olika slag. Mat, mediciner och maskiner. "Vi har redan gett de det de behöver" säger israeliska politiker. Israelkramarna nickar på huvudet och håller med.

Samtidigt väljer de flesta länder runt om i världen att "fördöma" Israel. Hade det varit ett muslimskt land (exempel; Iran) hade det i stället varit tal om sanktioner. Det vet iranierna, som tvingas leva under sanktioner p.g.a. en bomb de inte bygger. När bevis på en iransk atombomb saknas finns det gott om bevis på att Israel brutit mot internationella lagar, flera gånger. Ändå införs sanktioner mot Iran men inte mot Israel. Och Israel har redan över 200 kärnvapenstridsspetsar, och fortsätter att vägra skriva på Icke-spridningsavtalet. Varför är vi rädda för Iran? Varför är vi inte rädda för de israeliska atombomberna i stället? Måste jag säga att det beror på massmediernas snedvridna rapportering? Det har nog många insett idag, men långt ifrån alla.

Arabiska stater har tyvärr inte varit bättre än västvärlden vad gäller palestiniernas situation. De enda som faktiskt bryr sig om palestinierna är det vanliga folket. De som saknar reell makt. Under senare år har Iran stuckit upp som en sann Palestinavän. Hizbollah har också blivit en organisation att räkna med sedan Israels reträtt från södra Libanon i maj 2000.
Men det är ju så att så fort en arabisk (eller muslimsk) stat börjar kritisera Israel talar Israelkramarna om att påtvinga de "demokrati". Ta Iran och president Ahmadenijad som ett exempel. Ja, många stater i den muslimska världen är inte demokratiska. Det beror på ett antal faktorer. Främst beror det på västvärldens vilja och beslut att stärka de svaga i de länder som tillhör "periferin", när det egentligen är majoriteten som bör ha den politiska makten (vilket är grundpelaren i den demokratiska idén). Dels beror det också på stödet till Israel. Det är främst demokratiska stater som stöttar Israel, vilket avskräcker många människor. Sedan är det också så att demokrati förespråkar oftast sekulära tankar och idéer, vilket inte är särskilt populärt på många håll i världen.

En annan anledning beror på Oslo-avtalets misslyckande. Samtidigt när libaneserna fördrev de israeliska ockupationssoldaterna från sitt land, förvärrades situationen för palestinierna avsevärt. Libanon gick från att vara ett totalt förnedrat land år 1982 till att bli ett av de mer ärorika nationer år 2000. Det var inte FN som tvingade israelerna lämna Libanon. Det var inte heller USA. Och inte heller EU. Det var Hizbollah, med hjälp från Iran och många muslimer världen över. Palestinierna valde i stället att lita på västvärlden, men kort efter Israels reträtt från södra Libanon drog andra intifadan igång. Det har visat sig vara så att Islamismen har räddat ett land från ockupation, och förhoppningar finns om att den ska rädda fler länder, i synnerhet Palestina.

Än finns det förhoppningar om att demokrati ska segra i Mellanöstern. Jag tvivlar allt mer på att den dagen kommer. I stället har Islamismen segrat flera gånger, och det lär den göra många gånger igen. Västvärlden har inte kunnat hantera problemet Israel just p.g.a. dess investeringar i den staten. Den enda som inte investerat i Israel är den islamistiska ideologin. Det är just därför den har segrat mot det israeliska förtrycket. Och det är därför Islamismen växer överallt i världen. Men den behöver inte vara farlig, så som många tror om den idag. Det finns islamister som ser till människors bästa, inte nödvändigvis ur demokratins perspektiv men ur Islams perspektiv. Islam har gett palestinierna tålamod och styrka genom åren. Libaneserna vet det idag för att de har erfarenhet av det. Snart får även palestinierna blicka tillbaka mot den israeliska ockupationen som en del av deras historia.

Israels ockupation kommer att nå sitt slut på det ena eller andra sättet. Antingen genom ett fredsavtal, eller genom att Israel utplånas. Det har många israeler insett idag, och deras misstro mot deras regering växer för varje dag den väljer att fortsätta styra världens opinion med järnhand. Israels trovärdighet är sedan länge förbrukad. Samtidigt växer Islamismen med rekordfart i den muslimska världen och i övriga världen. Och den ser Israel som en olegitim stat. De som vill skapa fred i Mellanöstern där Israel är inkluderad bör börja jobba på det idag.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/06/06/palestinas-framtid-efter-ship-to-gaza

Iran tar ännu ett kliv emot den israeliska militära hegemonin

En vecka efter den israeliska attacken mot Ship to Gaza-fartygen kommer rapporter om dussintals nya fartyg som förbereds inför sina resor till Gaza-remsan. I lördags bordades fartyget "Rachel Corrie", namngett efter en amerikanska som mördades av en israelisk bepansrad bulldozer på västbanken. Men det skrämmer inte andra.

När Hizbollahs ledare Sheik Sayyed Hassan Nasrallah höll ett TV-sänt tal på fredag uppmanade han libaneser arbeta för att bryta blockaden av Gaza-remsan. Dagen efter organiserade sig flertalet personer och ett fartyg planeras lämna kaj någon gång under denna vecka.

Även Iran beslutade sig för att skicka fartyg till Gaza-remsan. Men Iran har också valt att spela högt. Revolutionsgardet sägs komma skicka militärfartyg som eskort för att hindra ett israeliskt angrepp på civila medborgare. I så fall eskalerar situationen i regionen ytterligare. Men det kan vara så att Iran försöker pressa USA att släppa förhandlingarna om skärpta sanktioner mot landet, om USA inte vill ha krig i dagsläget. Dessutom ser iranierna chansen att bryta blockaden nu när den är uppmärksammad överallt. De har försökt tidigare, men inte lyckats då Egypten patrullerar sin gräns mot Gaza-remsan flitigt.

Spelet må handla om de skärpta sanktionerna som snart ska upp i Säkerhetsrådet, och där det ska röstas om de. När den libanesiske premiärministern Saad al-Hariri träffade den amerikanske presidenten Barack Obama blev han hotad för att inte rösta emot de nya sanktionerna mot Iran. Röstar Libanon emot sanktionerna, drar USA in sitt militära bistånd till landet.

Det är inte så farligt som det låter. USA:s militära bistånd till Libanon består av några gamla Humvee's och reservdelar till de. USA lovade för några år sedan att ge Libanon mer avancerade vapen, men det protesterade Israel till. Irans leveranser av vapen till Hizbollah är därmed mer värdefulla, med hästlängder.

Jag upplever att den hela historien om de nya sanktionerna är ett spel, och inget mer. USA och Israel bör veta att sanktioner inte biter på Iran. Iran har trots sanktioner lyckats stärka sin ekonomi och bygga en militärmakt som inte bara utmanar den israeliska armén, utan även överskuggar den. Det finns många som än idag jämför mellan Iran och Israel. De har fel tycker jag. Om Hizbollah kan jämföras med Israel, kan Iran inte jämföras med Israel. Av självklara skäl.

Israel kan ändå inte motivera ett krig mot Iran om iranska krigsfartyg eskorterar andra fartyg till Gaza-remsan. Internationella lagar erkänner inte Israels ockupation av området, och godkänner därmed inte Israels beslag på Gaza-remsans kustvatten. Jag tror dock att de iranska krigsfartygen kommer att undvika komma för nära israeliskt vatten, precis samma sätt som israeliska ubåtar rör sig en bit utanför Irans kuster.

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=140777&language=en

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7253897.ab

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=140885&language=en

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=140926&language=en

Islamister beskylls för Israels brott?

Jag som tänkte fortsätta skriva om Israels makabra envishet angående dess angrepp mot hundratals aktivister på internationellt vatten blev chockad av att läsa en artikel på DN.se - där man påstår att några islamister "hade hoppats på att israelerna skulle låta sig provoceras till okontrollerat övervåld". Islamisterna i fråga är den turkiska organisationen IHH som skickar bistånd till närmare 40 länder runt om i världen.

Jag tänkte i stället skriva om begravningen av de turkiska aktivisterna...

Organisationen IHH må ha varit relativt okänd i många kretsar fram tills på måndag tidigare i veckan. Det rättfärdigar ändå inte stämplingen av organisationen som just nu sker. Ingen kan väl hoppas på att någon av sina egna ska dö utan någon som helst anledning. Dock tror de allra flesta muslimer på martyrskapet, d.v.s. de är redo att dö för en viktig sak. Men det är inte samma sak som självmord, vilket DN kanske vill påstå.

Som jag tidigare konstaterat är det trendigt att "hata" islamister. Det var lika mycket trendigt att misshandla judar på 30-talet. Det är en sådan värld vi lever i, tyvärr. Det som är synd och tråkigt är att det finns de människor som försöker vända på hela situationen. De har tröttnat på att Israel får kritik (vilket den förtjänar). Så, de tar till olika metoder, en av de hatet mot islamister.

Dessutom försöker DN dra en koppling mellan IHH och al-Qaida, vilket Israel gjorde redan i förra veckan. Med detta försöker skribenten alltså rättfärdiga Israels agerande på medelhavet i måndags. Ni som undrar, fundera lite över varför al-Qaida fortfarande är tyst. Ni ser, al-Qaida bryr sig inte när muslimer dör. Och de bryr sig definitivt inte om att delta i stormen mot Israel. Al-Qaida hotar muslimer, men aldrig sionister. Det är så de fungerar.

Från måndags till på onsdag var det bara privatpersoner som kunde försvara Israels piratverksamhet. Inga politiska partier och organisationer kunde göra detsamma, just för att de alla vet att Israels agerande bröt mot internationella lagar. Nu när det börjar lugna ner sig kan organisationer (plus företag och politiska partier) vara mer tveksamma. Inom någon vecka lär vi se fler tidningar försvara Israel. Ni som levde under operation "Gjutet bly" inser nog snart att historien repeterar sig rätt så ofta.

Dessutom "tvivlar" allt fler människor på att fred i Mellanöstern är möjlig. Varför det? Israels terror gör det lättare att skapa fred i Mellanöstern. Alla ser ju vad som händer! Visserligen är massmedierna fortfarande korrupta, men många har ju Internet hemma. För varje dag som går, kommer freden allt närmare. Men våga inte tro på en tvåstatslösning. Israels envishet gör det omöjligt. I dagsläget är endast ett förkrossande krig den enda möjligheten. 34-dagars kriget sommaren 2006 måste repeteras för att Israel ska placeras i ett hörn.

DN om IHH:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/turkiska-islamister-ser-attacken-som-en-seger-1.1115969

Allvarliga politiska konsekvenser följer Israels kidnappning av aktivister

Den 12:e juli 2006 gick en grupp Hizbollah soldater över den libanesisk-palestinska gränsen och kidnappade två israeliska soldater. Syftet med operationen var att senare växla dessa soldater mot den siste libanesen som satt i israeliska fängelser. 2 år senare blev det av, och Samir Kuntar och 3 Hizbollah soldater som tillfångatogs under kriget 2006 släpptes. Därmed hade Hizbollah befriat samtliga libaneser från israeliska fängelser.

Efter det israeliska angreppet på Ship to Gaza-skeppen blev det snabbt känt att Israel kidnappat 5 libaneser från skeppen. Israel bestämde sig sen för att släppa 3 av de. Men det blev inte av. Dock säger Röda korset att Israel tänker släppa 4 av de ikväll. Som ni ser tänker Israel hålla kvar minst en libanes. Hizbollah har varnat Israel och sagt att de "inte tänker lämna libaneserna i israeliska fängelser". Om Israel fortsätter vägra släppa de, kommer läget på gränsen mellan länderna att bli ännu mer spänt. Och ni som följt bloggen under de senaste månaderna känner nog till att läget redan är väldigt spänt vid gränsen.

Inte nog med det. Israel överväger att åtala flertalet av aktivisterna för "intrång i Israel", vilket är galenskap då det var de israeliska soldaterna som kidnappade aktivisterna och förde in de iland. Den enda logiska reaktionen från omvärlden är bojkott och sanktioner, och i vissa fall även hot om krigsförklaring. Jag tänker i synnerhet på Turkiet, vars relationer med Israel har försämrats avsevärt sedan slutet av 2008.

Dessutom har Nicaragua enligt rapporter från i morse valt att avbryta sina diplomatiska förbindelser med Israel. Så gjorde Mauretanien mitt under operation "Gjutet bly" för snart 1½ år sedan. Nicaragua kommer definitivt inte bli det sista landet som avbryter sina förbindelser med Israel.

Egyptens Hosni Mubarak valde att öppna vägspärren till Gaza-remsan kort efter att angreppet mot Ship to Gaza blev känt. Inte för att han bryr sig om Gaza, utan för att han bryr sig om att få sitta kvar på sin stol. Det är inte politikerna som pressar Israel. Det är folket som gör det. Politikerna tvingas lyda då de antingen ser det som en möjlighet att vinna ett kommande val, eller för att de inte vill avsättas. Pressen på Egypten har ökat markant sedan operation "Gjutet bly". Det var då omvärlden började uppmärksamma Egyptens blockad av Gaza-remsan. Oppositionen i landet är det Muslimska Broderskapet, som har nära relationer med Hamas. Oppositionen tippas vinna i det egyptiska valet i nästa år, mest för att befolkningen tröttnat på Mubaraks förtryckarregim.

De politiska konsekvenserna av Israels piratverksamhet i medelhavet är de samma som tidigare. Även om Israel inte hade slaktat aktivister på internationellt vatten hade saker och ting flutit på som de gör idag. Men, den enda skillnaden är att allting går mycket fortare idag. Ja, just det. Och Hamas och Gaza-remsan har ännu större stöd i omvärlden. De förtjänar det stödet, och Israel har med andra ord dessutom även slaktat sin egna propagandamaskin mot Gaza-remsan. Meningen med propagandan var att Hamas skulle svartmålas med terrorfärger. Som ni ser har de misslyckats. Folk skulle ändå förr eller senare inse att Hamas är en legitim motståndsorganisation. Men nu går allting bara fortare.

Konsekvenserna är allvarliga, men enbart för Israel. Det är vad en terroristregim som den får efter alla dessa år av förtryck och terror.

http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=140187&language=en

http://www.presstv.ir/detail.aspx?id=128670§ionid=351020204

http://www.presstv.ir/detail.aspx?id=128715§ionid=351020202

http://www.dn.se/nyheter/varlden/irlandskt-fartyg-pa-vag-mot-gaza-1.1115299

http://www.dn.se/nyheter/varlden/israel-planerar-stoppa-nasta-hjalpfartyg-1.1114863

http://www.dn.se/nyheter/varlden/alla-aktivister-slapps-inte-1.1115465

Alla terroristregimer har ett bäst före datum

Fortfarande råder chocktillstånd angående Israels massaker på fredsaktivister på internationellt vatten. En del människor förstår inte varför. Men de allra flesta har tagit ställning, och visar solidaritet med fred, rättvisa och ära.

Den israeliska attacken har resulterat i storm mot staten Israel. Många har fått nog, och kräver drastiska åtgärder som exempelvis bojkott av den sionistiska terrorregimen. Men det finns de som trots allt försvarar regimens beteende. De anklagar fredsaktivisterna för att vara "terrorister" och "antisemiter". Ganska välanvända ord. Pro-israeler älskar dessa ord. De är deras enda vapen mot sanningen.

Jag reagerade lite över MUF-ordförandet Niklas Wykmans reaktion mot den israeliska attacken (1), där han anklagar aktivisterna för att vara terrorister. Men jag förstår honom. Jag förstår att han och alla andra sionister och Israelkramare blir arga när sanningen hinner ifatt de.

Dessutom anklagas aktivisterna för att ha "förberett sig med vapen" inför det israeliska angreppet. De hade metallrör och knivar med sig för att försvara sig mot piraterna, som angrepp skeppet på internationellt vatten.

Piraterna valde att börja skjuta. "Aktivisternas fel", säger sionisterna. "Soldaternas fel", säger hela världen. Om dessa soldater inte vill nedslagna med rör får de väl stanna hemma, tycker jag. Generalerna som skäms över att deras "modiga" soldater får stryk av några journalister får väl skaffa nya jobb. Kanske inom mediebranschen. Där får de nog lära sig slåss som de andra journalisterna.

Aktivisterna hade all rätt att försvara sig mot piraterna. Den som påstår annat, avslöjar sig själv som Israelkramare. Hur som helst, nu måste världen hantera situationen. Hur den hanterar den kan avgöra framtiden. Antingen blir det fred, vilket kräver tuffa åtgärder mot den sionistiska regimen. Eller så blir det krig, vilket bara händer om världen fortsätter ignorera Israels brott mot mänskligheten. Det mest intressanta är att Israelkramare har tappat kontrollen. Det lär bli intressant att se hur det blir.

1) http://aftonbladet.se/nyheter/article7217611.ab

http://www.presstv.ir/detail.aspx?id=128519§ionid=351020204

http://www.dn.se/nyheter/varlden/fyra-svenskar-i-fangelse-1.1114769

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sa-vill-israel-vinna-striden-om-opinionen_4800157.svd