Kort efter den israeliska attacken på Ship to Gaza-fartygen i östra Medelhavet diskuterade FN om en internationell utredning om händelsen. Det är vad de flesta politiker och organisationer krävde bara en dag efter den israeliska massakern på fredsaktivister. Israel slog tillbaka i rädsla för massiv kritik och valde att försöka förhandla med FN: att Israel öppnar vägspärrarna till Gaza-remsan i utbyte mot att Israel själv utreder attacken[1].
Det tragiska är att omvärlden verkar ha godkänt det här. Inte bara kommer denna utredning korrumperas av beroende utredare, Israel håller nästan aldrig sina ord och kommer definitivt inte hålla sitt ord om att låta vägspärrarna till Gaza-remsan förbli öppna.
Egypten beslöt för att öppna landets enda vägspärr till Gaza-remsan, vid Rafah, kort efter attacken. Hosni Mubarak, landets president, ville nog inte bli avsatt. Många spekulerade att gränsen skulle stängas igen efter 3-4 dagar. Trots att jag ännu inte hört något om att vägspärren i Rafah stängts, avslöjar rapporter om att hjälpsändningar stoppas där ändå[2].
Det mest intressanta är att trots den omvälvande attacken på inte mindre än 700 fredsaktivister på internationellt vatten, är Gaza-remsan fortfarande under blockad. Det har gått två veckor och situationen för de 1,5 miljoner invånare har inte förbättrats. Israelkramare och hängivna sionister är fortfarande rädda för Hamas och motiverar sin blockad av Gaza-remsan med just den organisationen. Visst kommer Hamas fortsätta kämpa mot ockupationsregimen Israel även om vapen fritt flödar in till Gaza-remsan. Vem hade förväntat sig något annat? Det är ju deras rätt, och det är deras land.
Något som triggat ännu mer rädsla bland sionister är Irans initiativ att krossa blockaden[3]. Visserligen fick revolutionsgardet neka till att militärfartyg ska eskortera dessa hjälpsändningar, men även om civila iranier angrips ökar risken för ett nytt krig i regionen avsevärt. Iranier är väldigt patriotiska, likt turkarna. Bollen ligger inte på Irans planhalva, utan snarare på Israels planhalva. Det är israeliska soldater, generaler och politiker som nu får två alternativ att välja mellan.
1. Se på när de iranska fartygen når Gazas hamn.
2. Eller se sitt land brinna ner av tiotusentals iranska missiler.
Att hävda att det är Iran som "eskalerar situationen i Mellanöstern" är som att spotta på de mänskliga rättigheterna. Är det inte Israel som eskalerar situationen i regionen genom att bygga murar, demolera palestinska hem och diskriminera icke-judar? Jag befarar att en ny trend växer i delar av världen, nämligen att muslimer inte får hjälpa andra människor i nöd. Endast västerlänningar får göra det. "Västvärlden vet bäst", brukar jag höra. Jag tvivlar väldigt mycket på det nu när västvärlden återigen ger efter för israeliska krav, trots alla de brott Israel begått mitt framför våra ögon.
Vad som för två veckor sedan såg ut att föra världens länder närmare varandra börjar återigen se ut att bli ett föremål för konkurrens. Föremålet är palestinier. Konkurrensen handlar om västvärlden mot den muslimska världen. Min tolkning är att västvärlden och delar av den muslimska världen har gett efter för de israeliska kraven, medan de övriga muslimerna fortsätter kampen för palestiniernas rättigheter. Iran tar återigen initiativet. Vilka tror ni vinner; de som ger efter för brottslingarna eller de som fortsätter kämpa när andra börjar ge upp?
1) http://www.dn.se/nyheter/varlden/israelisk-kommission-utreder-rad-1.1121367
2) http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=141816&language=en
3) http://www.svd.se/nyheter/utrikes/iranskt-fartyg-pa-vag-mot-gaza_4860671.svd
15 juni 2010
Världen säljer utredning till Israel - tvingar vissa stater agera på egen hand
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Hej Ibbe, fick syn på din blogg för några dagar sedan och har läst med intresse.
En reflexion jag gjorde till det här inlägget är att Israel sitter på en så stark position att alternativen du anger för de israeliska beslutsfattarna och för iranierna förmodligen är annorlunda. De enda som kan skjuta raketer mot Israel utan att riskera ett kärnvapenangrepp finns i det omedelbara närområdet, i Gaza och Libanon. Israelerna kan knappast spränga atombomber nästan på den egna gränsen. Skulle Iran skjuta mot Israel, utan att först vara utsatt för ett israeliskt angrepp, måste risken för kärnvapenanfall bedömas som mycket stor. (Detta eftersom risken för ett sådant anfall utan något angrepp från Iran ju redan den är mycket hög.)Och vilken hjälp har folket i Gaza av det?
Skulle israelerna däremot använda kärnvapen i ett förstaslag är det enda alternativet Iran har kvar att skjuta så mycket man kan med de egna raketerna och be libaneserna att göra samma sak. Vad turkarna skulle göra i det läget kan inte min fantasi räkna ut. Det beror väl på vad den militära ledningen där har för preferenser, och vad den vågar göra med hänsyn till den allmänna opinionen. Den neokonservativa israellobbyn i USA kanske trycker på för en ny militärkupp som skall säkra den sekulära kemalismen igen.
I juli planeras ett judiskt "Ship to Gaza". Skall bli intressant att se hur det utvecklar sig. Vid det laget kanske Israels pajasartade "utredning" är glömd och begravd. Personligen tror jag mer på sådana alternativ, och kanske någon båt med Turkiets president ombord än iranska inhopp. Men det är ju inte säkert att jag har rätt.
"Israelkramare och hängivna sionister är fortfarande rädda för Hamas och motiverar sin blockad av Gaza-remsan med just den organisationen."..."Något som triggat ännu mer rädsla bland sionister är Irans initiativ att krossa blockaden[3]."
Propaganda och förvriden fakta. Palestinska myndigheterna vill ha fortsatt blockad, likaså Egypten. Så gott som hela arabförbundet är emot Iran.
"Visst kommer Hamas fortsätta kämpa mot ockupationsregimen Israel även om vapen fritt flödar in till Gaza-remsan. Vem hade förväntat sig något annat? Det är ju deras rätt, och det är deras land."
Hamas kommer fortsätta, visst, de är ju islamister som vill utrota judarna från världens yta, först från judarnas land sedan resten. Ingen har förväntat sig något annat. Men att Israel skulle vara palestina-arabernas land är helt fel. Hamas och andra islamister har ingen rätt att attackera en suverän stat, Israel. Det är judarnas land och judarna har all rätt att försvara sitt land, sin judiska stat.
"Bollen ligger inte på Irans planhalva, utan snarare på Israels planhalva. Det är israeliska soldater, generaler och politiker som nu får två alternativ att välja mellan.
1. Se på när de iranska fartygen når Gazas hamn.
2. Eller se sitt land brinna ner av tiotusentals iranska missiler."
Ligger inte enbart hos Iran, det ligger hos alla islamistiska terrorister och dess försvarare, som du. 1. Israel kommer inte att se på om Iran vill starta krig genom att bryta en blockad som Isarel, Egypten och palestinska myndigheten står bakom. 2. Du visar ganska tydligt att du är för krig, vilket dock inte förvånar mig, inte heller att du stödjer utrotning av judar från deras land. Men, Iran kommer att betala mycket dyrt ifall de försöker med något sådant, som du förespråkar. Det är ju så att även judar har rätt att försvara sig, även fast du inte tycker det.
"Vilka tror ni vinner; de som ger efter för brottslingarna eller de som fortsätter kämpa när andra börjar ge upp?"
Det är exakt därför man måste stoppa islamisternas framfart på en gång.
"Att hävda att det är Iran som "eskalerar situationen i Mellanöstern" är som att spotta på de mänskliga rättigheterna."
Löjligt resonemang. Iran spottar på de mänskliga rättigheterna varje dag, dessutom är de islamister som vill utrota judar, även där spottar de på allt vad sunt förnuft innebär.
Slutligen så tycker jag det är tragiskt att läsa bloggar som din. Massor med propaganda och lögner, krigshets mot judar, islamistiska åsikter som inte hör hemma i en civiliserad värld.
Hej Björn. Jättekul att du finner bloggen intressant.
Jag tycker att din poäng om israeliskt kärnvapenangrepp mot Iran verkar rimlig och logisk, men om Israel inte lyckas övertyga omvärlden att det är okej att använda kärnvapen mot ett annat land lär det vara politiskt självmord för landet. Även om Iran är ogillad i många kretsar. Israel har redan svårt att skaffa nya vänner och anses inte vara ett land att lita på. Jag har väldigt svårt att kärnvapen någonsin kommer att detoneras i Mellanöstern. Den regionen är allt för viktig för att kontaminera med radioaktivitet.
Jag har sett att många länder i regionen har kommit närmare varandra på senare tid. Libanon och Syrien har haft många förhandlingar på senare år. Dessutom har muslimer världen över kommit mer överens angående palestinierna. Jag tror att Turkiet kommer att söka sig österut (istället för mot Europa) och utvidga sina militära operationer. Det är fullt möjligt att Turkiet förklarar krig mot Israel om helvetet bryter loss i regionen.
Ship to Gaza-initiativet har inneburit ett nytt hopp för Gaza-remsans befolkning. Men Israel lär fortsätta borda de fartyg som sänds för att bryta blockaden. Jag tror att Israel kommer att fortsätta kohandla, vilket kommer att lugna ner västvärlden. Västerlänningar nöjer sig med att situationen för palestinierna förbättras en aning. Men de muslimska länderna ser sin chans att krossa den israeliska staten och befria Palestina. Det är där sprickan mellan väst och den muslimska världen går i framtiden.
Jag undrar om majoriteten i Israel är i ett sådant mentalt tillstånd nu att de bryr sig om vad omvärlden anser. Skulle USA klippa av all hjälp, då skulle de nog inse vad klockan är slagen, men så länge USA fortsätter att hålla Israel under armarna lär de fortsätta som nu.
Dessutom undrar jag om inte de som styr Israels politik nu börjar ana att hela statsprojektet är i gungning. Tidigare vänskapliga stater som inte har något behov av Israel längre (Turkiet och Iran) blir starkare, de runtom i världen som backar upp Israel blir svagare och allt mer missnöjda med vad israelerna gör, nederlagen i Libanon har spräckt myten om oövervinnerlighet, det sker förändringar i grannländernas och Israels sociologiska landskap (mer IT-araber utanför gränserna och fler religiösa knäppskallar i Israel) - och allt det här gör att Israel riskerar att krascha just när det ser ut som man vunnit. Det är där, och inte i något "existensiellt hot" från obefintliga iranska atombomber som det stora hotet mot Israel ligger. Hotet att helt enkelt bli en belastning som ytterst få vill ha. Och den största gruppen riktiga israelsympatisörerna idag finns väl bland evangelikala kristna i USA. De är visserligen många, men de kan inte driva någon utrikespolitik på egen hand.
Och därmed har vi frågan som kvarstår: kommer fullkomligt desperata israeler att starta ett atomkrig mot Iran i förhoppningen att de på något underbart sätt skall kunna ändra historiens gång? Om de bombar Iran kanske de kan angripa exempelvis Syrien på en gång. Det är detta jag tycker verkar mest oroande just nu, desperados som känner sig trängda och gör vad som helst för att försöka slå sig loss.
Björn. Jag tycker att du förstår den verklighet som just nu förändrar den politiska atmosfären i Mellanöstern. Det är som du säger inte några eventuella iranska kärnvapen, utan snarare Israels tidigare misslyckanden som plågar Israel.
Israels terroristiska politik är vad som försvagat den, och stärkt sina fiender. Ta Hizbollah som exempel, som såg och ser Israel som en satanistisk nation. Och Israels senaste aktion på Medelhavet har ytterligare stärkt Hamas politiskt, även i västvärlden. Nu är det fler som är redo att föra dialog med Hamasregeringen.
Anledningen till att alla andra länder blir allt starkare är just globaliseringen. Den teknologiska och ekonomiska utvecklingen har gjort att skillnaderna mellan stormakterna och de svagare länderna minskar. De mindre länderna kan därför enas mot supermakterna, och tackla ner deras politiska makt. Turkiet och Iran har redan vänner som Brasilien och Venezuela. Och ju mer USA och EU envisas med Israel, desto större lär den skaran bli.
Sionisterna är verkligen desperata. Det har de varit sedan maj 2000, då de tvingades lämna södra Libanon. Det var deras största nederlag dittills. Sedan kom kriget 2006, och det politiska nederlaget efter operation Gjutet bly 2008/09. Sionisterna har trappat upp smutskastningen av Iran (däribland under valet i Iran 2009) och jag misstänker att deras sista alternativ blir just ett tredje världskrig.
Den politiska kampen kommer att skifta från Irans eventuella kärnvapen (vilket Irans fiender kommer att föra) till Palestina (vilket Iran och dess vänner kommer att föra). Den politiska kampen kommer Israel att förlora, och senare även kriget. Det är jag övertygad om. Men kriget kommer att bli hemsk och förödande. Dock tror jag inte att kärnvapen kommer att användas i Mellanöstern.
Jag vet inte vilka ursäkter Israel och dess vänner kommer att använda för att rättfärdiga ett krig mot Iran. Men något/några av dagens ursäkter lär användas, vilka är att Iran "bygger kärnvapen" och "stöttar terrorister världen över".
Jag läste just en artikel i Asia Times on Line som beskriver hur Iran ökar samarbetet med Latinamerika och Karibien i stor skala och verkar ha lätt att få vänner. Kineserna är ju redan inne där. USA:s gamla "bakgård" är inte så lydig längre och det kanske kan få jänkarna att lugna ned sig. Åtminstone vet deras militärer och ekonomer att man inte orkar med ett krig till. Att Europa hänger USA i rockskörten fortfarande är en mest trött pinsamhet.
Hoppas du får rätt i att israelerna inte börjar atombomba. Jag är inte lugn förrän de gjort som Sydafrika, alltså avrustat sina kärnvapen.
Det är den verklighet allt fler vaknar till, d.v.s. att världen har förändrats i motsats till vad amerikanerna vill.
Jag ser inte en fredlig avväpning av Israel som en möjlighet. Främst finns det ingen sådan vilja i västvärlden. Dessutom består en del av Israels ledning av, som du tidigare idag skrev, religiösa knäppskallar som inte tänker ge upp sin militära hegemoni. Men det återstår att se hur Irans och Turkiets allians påverkar israelerna.
Skicka en kommentar