Mattias Gardell är en av landets främsta religionshistoriker och har skrivit om häxjakten under medeltiden och förföljelsen av judar i början av 1900-talet, och ser likheter med dagens Islamhets.
Mer här: http://www.aftonbladet.se/kultur/article8028717.ab
29 oktober 2010
Mattias Gardell om häxjakt och muslimer
28 oktober 2010
Internationella utredare i bråk med kvinnor i södra Beirut
Två utredare som arbetar med den internationella domstolen STL och deras översättare hamnade i bråk med flertalet kvinnor på en klinik i Dahiye i södra Beirut på onsdagen. Utredarna krävde information om flera av de kvinnor som besökt kliniken, varpå ägaren Dr. Iman Charara nekade de den. Efter en längre dispyt blev flera av besökarna irriterade på utredarna och kort därefter anlände säkerhetspolismän och skingrade folkmassorna som hade samlats i och utanför byggnaden där kliniken ligger.
Händelsen får idag kritik. Många menar att utredarna betedde sig olämpligt och ohövligt. Men allra främst undrar många över vad en klinik i södra Beirut har för betydelse i mordet på Rafik al-Hariri.
27 oktober 2010
Israelisk tidning: Saad al-Hariri kommer att avgå
Den israeliska tidningen DebkaFile, som under åren avslöjat många "hemligheter", skrev i måndags att den libanesiska premiärministern Saad al-Hariri kommer att på saudisk begäran avgå med omedelbar verkan. DebkaFile refererar till en okänd "källa" som påstår att syftet är att ge plats till en pro-syrisk regering med syfte att neutralisera den internationella domstolen STL, som arbetar på Rafik al-Hariris fall. STL förutsägs lägga skulden på Hizbollah för mordet på den före detta premiärministern, den mördade fadern till den nuvarande premiärministern.
För två veckor sedan träffade den syriska presidenten Bashar al-Assad den saudiska kungen Abdullah Bin Abdul Aziz i Riyadh där situationen i Libanon var en av deras huvudämnen. Vad vi fick veta efter mötet var att de båda statsöverhuvuden kom överens. Huruvida DebkaFile's förutsägelse stämmer eller ej vet vi inte, men Saad al-Hariri har faktiskt inte lyckats med att övertyga någon. Han har mött motstånd från oppositionen i sitt eget land. Dessutom har han också mött motstånd i Saudi Arabien, som är huvudsupporter av hans parti. Även USA och Israel är missnöjda för att han kompromissat med oppositionen, och Hizbollah.
DebkaFile påstår att alltså att två arabstater har kommit överens om att göra slut på den pro-västerländska regeringen i Beirut. Inte bara kommer det leda till en ny politisk kris i Libanon, då nyval behövs. Tidningen skriver också att en pro-syrisk regering kommer att leda till ett krig med Israel. Israel vill ha ett nytt krig som revansch för den förkrossande förlusten under sommaren 2006. Men israelerna vill inte vara de som avfyrar det första skottet. Det är också allmänt känt att Saudi Arabien vill försvaga de pro-iranska allierade i arabvärlden. Genom att föreslå en pro-syrisk regering där Hizbollah ingår, hamnar två av Irans allierade i en möjlig fälla. Om detta avslöjande stämmer, vill det säga.
Det råder mycket osäkerhet runt detta "avslöjande". STL förväntas ge utslag under mars månad i nästa år. I Mellanöstern har debatterna om Israels involvering i mordet på Rafik al-Hariri, och påverkan på STL diskuterats flitigt under sommaren och hösten, även i Israel.
24 oktober 2010
Parlamentsvalet i Bahrain
I helgen var det val i det oljerika Bahrain vid Persiska Viken. Det är det tredje parlamentsvalet sedan det senaste systemet röstades igenom 2001. Men liksom i de allra flesta andra länderna i Mellanöstern pågår det tuffa kamper mellan olika fraktioner och läger i Bahrain.
I Bahrains fall är det mellan kungafamiljen, som har makten, och de vanliga medborgarna som vill ha mer makt. Något som är intressant är att liksom många andra länder som drabbats av kolonialismen har en minoritet makten i Bahrain. Majoriteten, mestadels shiiamuslimer är marginaliserade av minoritetens kontakter, dvs USA. Inför valet valde kungafamiljen att marginalisera oppositionen ytterligare. Demonstrationer möttes av hårdföra polismän. Bloggare greps. Och så vidare. Dock valde "demokrati-älskare" här i väst att ignorera situationen i Bahrain. Rapporteringen från det lilla landet vid Persiska Viken var väldigt olikt från bl.a. den i Iran, som ligger bara tvärs över viken.
DN skriver bl.a. att det pågår en "maktkamp" mellan USA och Iran.[1] Vilket stämmer. Men DN undviker att nämna att USA:s vänner i Bahrain, dvs kungafamiljen har brutit mot demokratins principer... vilket Iran försvarar. Iran-hetsen dominerar i den länkade artikeln. Är det inte dags att arbeta för demokrati även i Bahrain? I många andra länder i samma region är det oftast minoriteter, uppbackade av USA och andra forna imperier, som styr och ställer. Samtidigt gnäller journalister här hemma över att så är inte fallet i Iran.
Enligt preliminära valsiffror har oppositionspartiet INAA vunnit 18 av parlamentets 40 mandatplatser.
21 oktober 2010
Iran och de arab-amerikanska relationerna
Det här är förmodligen tredje gången jag uppmärksammar den 60 miljarder dollar värda vapenaffären mellan USA och Saudi Arabien. Tidigare var det bara rykten som indikerade på en eventuell affär. Men idag hamnade den hos den amerikanska kongressen, som förväntas godkänna den. Som tidigare påpekat gäller affären mestadels uppköp av stridflygplanet F-15, samt uppgraderingar hos befintliga flygplan i det saudiska flygvapnet. Även dussintals stridshelikoptrar ska säljas till Saudi Arabien.
Samtidigt kommer det rapporter på att ett andra amerikanskt hangarfartyg stationerats i Persiska viken.[1] Det betyder att USA nu har 120 beredda stridsflygplan inom räckhåll för Iran. Pentagon säger att det andra hangarfartyget USS Abraham Lincoln är i området för att stötta sina soldater i Irak och Afghanistan, men det hindrar inte Iran för att höja beredskapen inför ett eventuellt angrepp.
DN skriver att vapenaffären motiveras med "kärnvapenhot" från Iran.[2] Det verkar, åtminstone för journalisterna på DN, att Iran har bestämt sig för att bygga kärnvapen trots att landets ledare gång på gång nekat till det. President Ahmadinejad har sedan några år tillbaka startat en kampanj för att skrota samtliga kärnvapen som finns idag. Medan seriösa aktörer ser Ahmadinejads initiativ som ett ärligt försök, fortsätter smutskastningen av Iran på andra håll.
Av allt att döma växer intresset för vad allt fler kallar för israelisk-arabisk enighet. Jag har flera gånger hamnat i debatter om det saudiska fredsinitiativet 2002, som går ut på att araber erkänner den sionistiska regimen i ockuperade Palestina i utbyte mot att palestinierna får bilda en egen stat i sitt sönderstyckade land. När det för några veckor sedan uppdagades att SAAB sålt vapen till Saudi Arabien valde DN och SvD skriva "det saudiska kungadömet", när de syftade på diktaturen i landet. Trots att Iran håller demokratiska val med jämna mellanrum blir Iran kallad för "diktatur" eller "regim". Ordet "kungadömet" är mycket finare och är därför oproportionellt vad gäller friheter och rättigheter i Iran respektive Saudi Arabien. Kvinnor i Saudi Arabien fick inte köra bil tills för bara ett par år sedan. Så illa är DN:s och SvD:s fina nyansering av diktaturen i Riyadh.
Inte nog med det, försöker allt fler "experter" uppmuntra oss svenskar att stötta de korrupta arabregimerna. Inte bara Saudi Arabien, utan dessutom Egypten och Jordanien.[3] Detta är väldigt intressant, inte minst ur demokrati-perspektivet, när ledande nyckelpersoner uppmuntrar oss att göra undantag vad gäller skyddandet av demokrati i andra länder. Detta var väldigt tydligt när medierna valde att inte ifrågasätta valfusket i parlamentsvalet i Libanon ifjol, som hölls bara fem dagar före det iranska presidentvalet. Det som gör saken mycket, mycket mer intressant att det var just "kungadömet" i Saudi Arabien som finansierade fusket i Libanon. CIA, som spenderade mer 500 miljoner dollar bara för att skapa kaos i Iran, nämndes aldrig när medierna kritiserade Ahmadinejads valseger den 12:e juni ifjol. Visst är det intressant?
Medan medierna gapar om att Israel kommer att anfalla Iran tar jag det mesta med en nypa salt. Att USA väljer att ge Saudi Arabien topp-auktoritet i den muslimska världen måste ha ett viktigt syfte, nämligen att isolera Iran. Irans inflytande växer och utgör ett hot mot den kapitalist-wahhabitiska ordningen vilket saudierna vill bibehålla i den muslimska världen. Saudiernas fana är den klassiska McDonalds-flaggan, som tidigare amerikanska soldater bar med sig på sina krigskampanjer utomlands. Religionen är inte längre grund för kampen mellan Saudi Arabien och Iran. Det är ekonomiska intressen som ligger bakom. En marknad om 1,5 miljarder människor är värd att slåss för, trots att västvärldens närmaste allierad (Saudi Arabien) går emot de demokratiska principerna punkt efter punkt.
Om det blir ett större krig i Mellanöstern så är det förmodligen mellan Saudi Arabien och Iran. Då är det Israel som ligger bakom krigsförklaringen mot Iran. Det är ju exakt vad sionisterna vill, att muslimer dödar varandra. Se bara på Irak! Men först dumpar man vapen på saudierna. Det är inga toppmoderna vapen. F-15 har funnits i ett bra tag nu. USA försöker ersätta sin flotta av F-15 med det betydligt modernare F-22, som räknas som 5:e generationen stridsflygplan. Klyftan mellan den 4:e (vilket F-15 tillhör) och 5:e generationen är massiv. Så, tappar man kontrollen över Riyadh kan amerikanerna ändå skjuta ner sina forna allierade utan att förlora sina egna plan. Samtidigt tjänar amerikanerna några ören här och där för reparationer av de gamla F-15, vilket saudierna inte kommer att bry sig om att lära sig göra det själva.
Det låter kanske lite pessimistiskt att hela tiden förutspå framtida krig. För att lugna ner mina läsare kan jag åtminstone säga att det förmodligen inte blir något krig de närmaste 2-3 åren. Det är i alla fall så det ser ut idag.
19 oktober 2010
Ban Ki-Moon en olämplig FN-generalsekreterare?
Det undrar jag efter dagens uppföljningsrapport av resolution 1559. Den resolutionen syftar till att minska spänningarna mellan Libanon och Israel, och att avväpna Hizbollah. I rapporten valde generalsekreteraren att kritisera Hizbollahs militära kapacitet.
"Hezbollah’s arsenal "remains distinct from and may exceed the capabilities of the Lebanese Armed Forces," according to the report."[1]
I rapporten menar Ban Ki-Moon att de andra militanta grupperna har valt att släppa sina vapen men att Hizbollah vägrar, vilket är orsaken till den politiska krisen i landet. Att de andra partierna upplever sig hotade kan bero på deras samarbete med västvärlden, vilken kräver att man måste erkänna den israeliska staten som en "judisk stat". Men även många västvänliga ledare har svårt att erkänna Israel p.g.a. Israels våld mot landet under åren. Det finns med andra ord inte tillräckligt med legitimitet för en libanesisk ledare att tala gott om Israel.
Det är intressant att Libanon blir huvudämnet i rapporten om resolution 1559 med tanke på att medan Libanon har brutit mot den resolutionen en gång har Israel brutit mot den fler än 12.000 gånger. Libanon har vid flera tillfällen klagat hos FN p.g.a. de israeliska kränkningarna. FN har dock valt att inte göra mer än att uppmärksamma Israels brott. Några aktioner är det inte på tal om. Samtidigt tänker den internationella domstolen, sanktionerad av FN, anklaga Hizbollah för mordet på Rafik al-Hariri utan att basera sina anklagelser på några som helst bevis.
Det är just den internationella domstolen som har orsakat den senaste krisen. Många västvänliga ledare tar tillfället i akt att utifrån rena inrikespolitiska intressen agera mot Hizbollah i de vardagliga debatterna, som kan röra sig om allt från distribution av elektricitet till sjukvård. Hizbollah har arbetat hårt med att bygga nya sjukhus, vägar och allt annat som behövs. Medan den förra regeringen (under premiärministern Fouad Saniora) valde att ignorera det sönderbombade Dahiye i södra Beirut, lät Hizbollah reparera alla skador med pengar från bl.a. Iran och Qatar.
Israel fortsätter att kränka Libanons suveränitet. Resolution 1701 (väldigt lik 1559) började gälla klockan 8 på morgonen den 14:e augusti 2006. Omkring 1.500 dagar senare har mer än 7.000 israeliska brott mot den resolutionen registrerats. 5 gånger per dygn alltså. Både libaneserna och den övriga världen bör förstå Hizbollahs värde när Israel beter sig så våldsamt och provokativt. Men FN och dess generalsekreterare försöker att rentvå Israel och lägga skulden på libaneserna istället. Är det värt att nämna att 4 civila libaneser har vid tre tillfällen kidnappats av Israel under de senaste 4 åren? Mina läsare bör åtminstone få veta det...
17 oktober 2010
Afghanistan och den saudiska faktorn
Jag vill börja detta inlägg med att ge mina kondoleanser till Kenneth Wallins familj, vänner och kollegor.
Hittills har fem svenska soldater dödats i striderna i Afghanistan. Fem män har satt livet till i ett krig som av många anses vara viktigt, men som av ännu fler anses vara meningslöst. Den svenske soldatens död är en i mängden av ännu fler dödade utländska soldater. Motståndet mot Isaf blir allt hårdare och dödligare. Nästan varje dag dödas flera soldater, och fler kommer att dödas i den kommande framtiden.
Trots detta väljer många länder att fortsätta med sina militära insatser i Afghanistan. Många länder har dragit sig ur efter att ha mött den hårda och bittra verkligheten - att Afghanistan aldrig kommer att utvecklas på det sätt ockupanterna söker. Demokrati är omöjlig att sprida till ett land där motståndet mot den typen av statsskick är alldeles för stort. Vår försvarsminister Sten Tolgfors håller fast vid att insatsen är viktig.[1] Men den stora frågan är vad det svenska folket tycker nu när det femte dödsbudet nått oss. Tror svenskarna fortfarande på att det är möjligt att besegra de ultrakonservativa krafterna i landet?
Jag har alltid varit emot kriget i Afghanistan. Verkligheten är att jag har då och då har tvekat, då jag starkt ogillar talibanerna p.g.a. deras ideologi. Men då ockupanterna var just USA och deras allierade kunde jag omöjligen stötta ett krig där man, emot demokratins principer, påtvingade ett annat folk värderingar de inte vill och tänker acceptera. Visst är det lite generaliserande att uttrycka sig så med tanke på att det finns de afghaner som har accepterat dessa värderingar. Men nu talar vi i det stora sammanhanget, och då måste man också räkna in de konservativa, och talibanerna vilka är ultrakonservativa då deras ideologi är wahhabismen.
Vad jag fann dock var ännu mer skrämmande än ren och simpel västerländsk dubbelmoral. Vad jag fann är vad de flesta till synes missar, vilket är den saudiska faktorn i Afghanistankriget. Saudi Arabien är en hängiven supporter av talibanerna och al-Qaida. Den saudiska eliten har finansierat extremisterna i Afghanistan med pengar och ideologi. Verkligheten är att Saudi Arabien domineras av wahhabismen, vilket genomsyrar talibanernas och al-Qaidas program. Detta blir väldigt intressant, minst talat, när man inser att Saudi Arabien är USA:s närmaste allierad i den arabiska och muslimska världen. Med andra ord: USA och EU köper saudisk olja, vilket i sin tur finansierar talibanernas och al-Qaidas verksamhet, vilket i sin tur hotar västvärlden med terroraktioner. Alltså stöttar västvärlden terrorister.
Naturligtvis har al-Qaida aldrig gjort verklighet av sina hot mot västvärlden. Elfte september attacken var genomförd av israeliska Mossad, och förmodligen även av CIA, detta i syfte att lägga skulden på muslimer och Islam. Londonbomberna i juli 2005 var förmodligen (min teori) avsedd att tvinga den dåvarande premiärministern Tony Blair och det brittiska parlamentet att stanna kvar i Irak. Under 2005 började Tony Blair tala om att dra sig ut ur Irak. Storbritannien har sedan krigets start i Afghanistan i oktober 2001 varit USA:s närmaste allierad i "kriget mot terrorismen". De så kallade Madridbomberna kunde inte heller kopplas till al-Qaida. Inga bevis fanns.
Al-Qaida har sedan 2001 genomfört terrordåd enbart i den muslimska världen, med muslimer som deras mål. Talibanerna utgjorde trots allt aldrig ett hot mot västvärlden, även om deras regim före 2001 hyste verksamheten al-Qaida. Talibanerna var och är ett större hot mot muslimer, och Islam. Att USA och EU villkorslöst köper saudisk olja är bevis nog. Man köper arabisk olja för att döda bl.a. araber. Är inte det ironiskt? Men det är sant.
Därför är kriget i Afghanistan meningslöst. Det är våra egna pengar som finansierar talibanerna och det är våra pengar som dödar våra egna soldater. Kriget kan vara över imorgon, bara om USA och EU bestämmer sig för att villkora sitt köp av olja från Saudi Arabien. Tvingar man den saudiska eliten att sluta finansiera talibanerna genom att hota de om att man kommer att sluta köpa deras olja om de väljer att fortsätta stötta talibanerna, kan man med stor sannolikhet lyckas med att stoppa kriget. Motståndet kommer att finnas kvar, så det är bara att packa ner sina saker och åka hem vad gäller de utländska trupperna.
Att sprida sanningen om den saudiska faktorn kan vara svårt, särskilt när multinationella intressen står i vägen. Men vi kan alltid börja här i Sverige. Om vi lyckas kan vi sätta ett stopp för blodspillan i Afghanistan. Vi räddar våra soldaters egna liv, och viktigast av allt, de civila afghanernas liv. Det är ju just det som är meningen.
14 oktober 2010
Bara meter från ockuperad mark skapas en ljus framtid
Den stora nyheten idag är president Ahmadinejad som idag gav ett tal till tiotusentals anhängare i Bint Jbeil, som ligger intill gränsen mot ockuperade Palestina. Den mannen som i flera år gäckat världssionismen har idag blickat söderut och förmodligen sett några israeliska soldater, som av sin regering stationerats vid gränsen p.g.a. dess oro för den iranska presidentens besök.
Tidigare under dagen träffade president Ahmadinejad den libanesiska premiärministern Saad al-Hariri, den västvänlige politikern vars popularitet minskat drastiskt under den senaste tiden. Ahmadinejad höll också ett tal på det libanesiska universitetet i Beirut där han anklagade USA för problemen i världsekonomin. Mer finns att se i ett reportage som den iranska TV-stationen PressTV sände under dagen:
Hans besök har orsakat mycket kontrovers. Många kritiker, även libanesiska, påstår att Ahmadinejad försöker stärka Irans makt i Libanon. Israeliska kritiker menar att hans besök syftar till att sprida instabilitet i hela regionen. Kritikerna brukade annars vara rätt tysta, eller helt enkelt kritisera andra saker som just Ahmadinejad gjort. Jag minns nämligen en tid då USA:s före detta utrikesminister Condoleeza Rice brukade pendla mellan Washington D.C och Beirut. Så var det mellan 2006 och 2008. Då var det oppositionen i Libanon som kritiserade hennes besök. De påstod att USA försökte stärka greppet om landet.
Vad som kan konstateras är att Libanon sedan andra världskrigets slut varit ett ställe där stormakterna slagits om att få kontroll, men misslyckats. Iran behövde aldrig slåss för att de stöttade de libaneser som befriade sitt land från israelisk ockupation, åtminstone delvis. Israel ockuperar fortfarande ett 25 kvadratkilometer stort område som tillhör Libanon.
Condoleeza Rice myntade år 2006 orden "Det Nya Mellanöstern", som syftade på Hizbollahs slut och ett nytt Libanon, som vid Israels sida krossade Syrien och eventuellt senare Iran. Hizbollah satte stopp för USA:s planer under 33-dagars kriget 2006 och skapade ett nytt Mellanöstern, men ett Mellanöstern som stärkte motståndet mot ockupationsregimen Israel och dess sponsor, USA. Idag finns det en ny supermakt i världen. Välkomna till den muslimska enigheten som utgör Libanon, Syrien, Turkiet, Irak och Iran. Eventuellt i framtiden blir denna union större och Palestina blir en medlem i gruppen - Palestina befriat av sina ockupanter.
I november ifjol skrev jag artikeln "Det nya Mellanöstern - Sionismens era är över".[1] I den tog jag upp just de faktorer som bidragit till vad som oundvikligen kommer att leda till sionismens fall, och den illegala staten Israels upplösning. Så, på sätt och vis är 14 oktober 2010 lika viktig som 25 maj 2000 (då Israel kapitulerade från Libanon) och 12 juli 2006 (då Hizbollah framför världens ögon krossade "Mellanösterns starkaste armé"). Idag är en dag då en av Mellanösterns främsta ledare garanterar sitt lands stöd till de som förtrycks. Idag besökte Ahmadinejad Bint Jbeil i södra Libanon. I en väldig snar framtid kanske han besöker ett befriat Jerusalem.
13 oktober 2010
Ahmadinejad i Beirut
Tidigt i morse landande den iranska presidenten Mahmoud Ahmadinejad i den libanesiska huvudstaden Beirut. På hans två dagar långa besök kommer han att träffa den libanesiska presidenten Michel Sleiman och många ministrar. Han kommer också att besöka staden Bint Jbeil i södra Libanon. Det går rykten om att han tänker stanna i en dag till för att träffa den turkiska premiärministern Recep Tayyib Erdogan, som besöker landet på fredag.
11 oktober 2010
SAAB-affär med Saudi Arabien
Svenska Freds har kritiserat SAAB:s 4,5 miljarder kronor värda vapenaffär med Saudi Arabien. Detta efter att tidskriften Jane's Defence Weekly avslöjat affären, skriver DN. Affären omfattar ett avancerat radarsystem. Saudi Arabien har lagt en order värd 60 miljarder dollar i USA. Ännu en till order, värd ytterligare 30 miljarder dollar, planeras. När många svenskar frågar sig varför SAAB säljer system till diktaturen i Saudi Arabien, funderar jag över vad Saudi Arabien har i kikaren.
10 oktober 2010
Kritik mot DN-artikeln "Islamister mördade kritiker"
DN rapporterar om en nigeriansk muslimsk präst som i helgen mördades av, hör och häpna, "islamister". Det bör ej förvåna att islamister ännu en gång anklagas för brott. Journalister i väst har gjort detta till en vana. Jag räknade dock ihop tre saker som gör angreppen på "islamism" förvånande.
- Mord är förbjudet i Islam. En person som mördar kan knappast vara en islamist, då en "islamist" syftar på en muslim som deltar i det politiska livet på olika sätt, antingen via intellektuella metoder (debatter) eller genom våld, dvs externa Jihad - det mindre Jihad. Det externa Jihad kan endast utlysas av de lärda prästerna i krig eller i krigsliknande situationer (exempelvis ockupation). Jihad måste utkämpas på ett särskilt sätt. Civila får ej dödas eller skadas. Med andra ord, islamister måste följa reglerna. Mord är fortfarande förbjudet.
- Mannen i fråga som mördades är en muslimsk präst, dvs en muslim som vigt sitt liv åt Islam. Hur kommer det sig att "islamister" mördar en man som studerat Islam på akademisk nivå, och som arbetade med att vägleda andra människor till Islam?
- DN rapporterar att gärningsmännen tillhör sekten "Boko Haram", vilket även den mördade prästen anklagade för att vara just en sekt. Definitionen av ordet "sekt" betyder att denna grupp inte tillhör någon religion, i detta fall Islam. Hur kan gruppmedlemmar i en sekt kallas "islamister" då?
Jag har under de senaste åren sänkt mina förväntningar på svenska journalister, men det är just dessa misstag som skapar främlingsfientlighet här i Sverige. Om muslimer (och i detta fall sektmedlemmar) anklagas för att vara "islamister", vilket uppfattas som något negativt, lär det knappast bli bättre. Jag tycker att det är dags att man slutar anklaga kriminella för att vara "islamister". En sann islamist är en politisk aktiv muslim som ej begår brott.
09 oktober 2010
En miljon träd planterade i en kampanj i Libanon
Igår planterade Hizbollahs ledare Sheik Sayyed Hassan Nasrallah det miljonte trädet i en kampanj som organisationen Jihad al-Bina'a startade. Idag höll ledaren ett TV-sänt tal där han prisade det hårda arbetet med att reparera de skador som Israel orsakade under 33-dagars kriget sommaren 2006. De allra flesta husen är färdiga och de kvarvarande är snart inflyttningsklara. Ständigt visas de nya husen i Dahiye på de libanesiska TV-kanalerna som en triumf. Dahiye är idag en mer välstädad och finare stadsdel i Beirut. Israel lyckades inte mer än att riva ner gamla hus som ändå var förfallna. I alla fall i de flesta fallen...
En viktig kampanj som har varit uppmärksammad under de senaste månaderna är planteringen av en miljon träd i hela Libanon. Det miljonte trädet planterades av Hizbollahs ledare vid hans egna hem igår. Detta reflekterar landets vana med återuppbyggnad från tidigare krig i tider då politiska kriser pågår...eller sägs pågå. Libanon har alltid varit snabb med att reparera de skador som skett i tidigare krig, trots den rådande politiska situationen. Kanske beror det på landets geografiska läge. Något som dock inte förändrats är miljöpåverkan. När Beirut återuppbyggdes på 90-talet började landets befolkning öka markant. Fler hade råd att köpa bilar, främst hade fler råd att köpa större bilar. Nasrallah uppmanade alla libaneser att plantera ett träd och att ta hand om miljön. I ett land där ingen orkar bry sig om miljön p.g.a. de politiska kriserna, är detta åtminstone en bra början.
Nasrallah tog sig också tid för att tala om president Ahmadinejads besök i nästa vecka, något som orsakat ramaskri på andra sidan gränsen. Medan israelerna är rädda för hans två dagar långa besök har även pro-västerländska politiker i Libanon i viss mån uttryckt oro. Här verkar många tro att Libanon är på väg att bli "iranifierad", så att säga. Ingen frågade dock sig varför så många libanesiska politiker vill sälja sitt land till Israel. Att sälja sitt land till Israel verkar vara normen på denna planet. Kanske är det därför det är så.
Jihad al-Bina'a blev kort efter krigets slut terrorstämplat av USA och vissa europeiska länder. Jag undrar vem det är som skrämmer västvärlden mest; en apartheidregim som bombar närmare 150.000 civila hem, eller en organisation som planterar träd.
08 oktober 2010
Vad är syftet med Nobelpriset?
Kritiken mot Nobels fredspris verkar inte nå sitt slut. Ifjol riktades massiv kritik mot att president Obama fick fredspriset. Kritikerna ansåg att det var felaktigt att dela priset till honom p.g.a. krigen i Afghanistan och Irak, och i synnerhet p.g.a. de ökande attackerna mot "al-Qaida" i Pakistan. Många civila har fallit offer för dessa så kallade "drönar-attacker".
I år verkar kritiken vara lite mindre. Men det hindrar inte någon att verkligen fundera på det självaste syftet med dessa priser. Jag, exempelvis, har mött många anti-muslimska och anti-arabiska argument som påpekar att nästan inga muslimer eller araber har fått något av dessa priser som Nobels kommittéer delar ut årligen. Jag brukade argumentera tillbaka och säga att det finns inget som heter oberoende eller opartiskhet. Allt och alla har preferenser och åsikter. Även exempelvis Amnesty som sägs vara politiskt och religiöst oberoende har vissa preferenser som organisationen vill beskydda.
Det fick mig att fundera på Nobels syfte. Ponera att Kina (vilket i år är särskilt intressant att sätta i perspektiv) hade en liknande verksamhet som delade ut priser till de personer som den organisationen ville hylla. Och tänk om västvärlden riktade kritik mot Kina för att denna organisation delade ut priser till "fel personer".
Det är inte så svårt att förstå att även Nobels kommittéer kan vara i beroendeställning och fullständigt partiska när priser ska delas ut. Att nästan enbart amerikaner har fått ekonomipriset under de senaste årtiondena kan bara vara ett sätt för västvärlden att legitimera den typiska amerikanska politiken vad gäller ekonomi i globalt perspektiv: kapitalism, kombinerat med liberalism och icke-protektionism.
Jag tycker att det är dags för en seriös debatt om just detta. Varför delas inga priser till den turkiska organisationen IHH som i somras skickade tonvis med förnödenheter till Gaza-remsan, men som stoppades av israeliska ockupationssoldater? Är det för att hjälp till palestinier inte värderas lika mycket som populistiska ledare (som president Obama)? Är det för att IHH stämplas som "islamister", och därför mister sin chans att vinna ett sådant pris?
Jag ska vara ärlig. Jag tänker inte kritisera valet av årets pristagare, den kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo. Jag vet inte så mycket om honom. Faktiskt, så vet jag inget om honom. Hur många visste egentligen vem han är igår? Är det inte så att en relativt känd person som har gjort stor skillnad i sitt land, vilket även uppmärksammas utomlands, som får kvalificera till Nobels fredspris? Bara en tanke...
07 oktober 2010
Israelisk man hotade passagerarplan
En israelisk man hotade att döda sig själv och alla andra på ett australienskt passagerarflygplan som var på väg till Hong Kong. Han greps och omhändertogs efter landning. Detta rapporterar PressTV.
04 oktober 2010
En 'fatwa' välkomnas i den muslimska världen
Ayatollah Sayyed Ali Khamenei utfärdade i förra veckan en 'fatwa' (ett religiöst påbud) som förbjuder kränkningar riktade mot profeten Muhammeds (frid över honom) följare och fruar. Detta i syfte att förhindra fortsatta konflikter mellan sunnimuslimer och shiiamuslimer. Fatwan mottas med öppna armar i hela den muslimska världen, som har tröttnat på terrorister och krigsivriga pro-sionister som länge försökt att starta ett inbördeskrig bland muslimer.
Syrisk arresteringsorder orsakar kalabalik inom västvänligt block
Syrien utfärdade officiellt arresteringsorder mot totalt 33 personer p.g.a. mordet på den före detta premiärministern Rafik al-Hariri. Ordern gäller de personer som utan bevisning anklagade Syrien för delaktighet i mordet. Flera journalister, politiker, arméofficerare och domare, både libaneser och araber av andra nationaliteter berörs.
Flera ledare ur det västvänliga 14:e mars blocket i Libanon, många av de som står fast vid att Syrien är skyldig för mordet på Rafik al-Hariri, har orsakat en ramaskri. De menar att Syriens arresteringsorder är en kränkning mot Libanons suveränitet. Det är viktigt att poängtera att de är väldigt tysta när israeliska flygplan kränker landets suveränitet. Syrien-hatet består, men det hindrar inte syrierna att försöka avsluta vad som har orsakat en ny politisk kris i Libanon.
Denna arresteringsorder är den första på 5 år som utfärdas i Hariri-fallet. De som greps strax efter bombdådet, vilket skördade ytterligare 20 dödsoffer i centrala Beirut i februari 2005, släpptes senare. Dock fick fyra libanesiska officerare sitta kvar i häkte i nästan 4 år. Den mest kritiske och högljudde är Jamil as-Sayyed, som menar att flera nyckelpersoner i det libanesiska politiska livet bidrog till mörkningen av bevisen kring bombdådet. Han menar att de västvänliga ledarna mörkade bevisen för att istället lägga skulden på Syrien och Hizbollah med syfte att skapa splittring mellan Libanon och Syrien, och inom båda länderna, vilket är en del av den sionistisk agendan säger as-Sayyed.
03 oktober 2010
Israeler provocerade av Ahmadinejads Libanon-besök
Den 13:e oktober ska president Ahmadinejad besöka Libanon. På hans två dagar långa statsbesök ska han också besöka södra Libanon och gränsen mot ockuperade Palestina. Detta har lett till kritik från israeliskt håll. Israel anser att Ahmadinejads besök "underminerar situationen" i hela Mellanöstern. Att skjuta fosforbomber på civila Gazabor "underminerar" dock inget...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
