Sedan Hosni Mubaraks fall för en vecka sedan har fler arabländer drabbats av nya protester. De länder som är mest drabbade i skrivande stund är Libyen, Algeriet, Jemen och Bahrain. Demonstranter har också protesterat mot regimerna i Jordanien och Saudi Arabien. I Libyen och Bahrain, som är de senaste i vågen av protester har flera personer dödats och skadats i sammandrabbningar mellan demonstranter och kravallpolis. Skottlossning har rapporterats.
Utöver det planeras en internationell demonstration vid gränsen till Gaza-remsan i nästa vecka. Detta kommer när allt fler egyptier, inklusive oppositionsledare, kräver en revidering av Camp David-avtalet mellan landet och Israel. Mubaraks fall har lett till ökat oro på den israeliska sidan, som valt att stationera fler trupper på gränsen mot Egypten.
Tidigare i veckan drabbades Iran av våldsamt upplopp när den så kallade "gröna rörelsen" repeterade sina våldsamheter från det senaste presidentvalet i 2009. Medan många pro-sionistiska massmedier jämförde med protesterna i arabvärlden valde miljontals iranier att inta landets gator för att protestera mot den gröna rörelsen. Senare på måndagskvällen (den första kvällen av protester) förlorade den gröna rörelsen sitt inflytande när de allra flesta anhängare valde att gå hem. Det har talats om protester även i Syrien, men hittills har inga större demonstrationer hållits. Det finns de som spekulerar att regeringen slagit ner mot eventuella demonstranter. Jag tror dock att det beror mer på president Bashar al-Assads popularitet. Om detta senare stämmer stärker det lite min tes om att anti-sionistiska diktatorer ändå får stöd av sina respektive medborgare, vilket måste betyda att människor i Mellanöstern värdesätter befrielse av det ockuperade Palestina. Men vi får ändå räkna med protester då många syrier vill ha mer frihet.
Ett nytt ordkrig har blossat upp mellan Libanon och Israel. Tidigare i veckan hotade Ehud Barak med att åter ockupera Libanon när han höll ett tal riktat till den israeliska armén. Hizbollahledaren Sayyed Hassan Nasrallah förkastade hotet i ett tal i onsdags, och tillade att Hizbollah redan idag är beredd att ockupera Galilén i norra ockuperade Palestina om Israel bestämmer sig för att starta ett nytt krig. Redan under 33-dagars kriget sommaren 2006 genomförde Hizbollah flertalet räder mot israeliska militärbaser, med stora förluster på Israels sida som följd. Idag har Hizbollah en militär kapacitet som överstiger Israels, vilket har fått bl.a. premiärministern Benjamin Netanyahu att 'säkerställa' för sitt folk att "inte tveka på den israeliska arméns förmåga att försvara landet". Den libanesiska presidenten Michel Sleiman svarade på Netanyahus hot mot Libanon och sa att invasion av Libanon "inte längre är en promenad i en park". En sak är säker, och det är att israelerna litar mer på Nasrallah än på sina egna politiker. Det säger något om Israel och dess armé.
På andra sidan det atlantiska havet görs rastlösa försök för att stoppa protestvågorna i den arabiska världen. USA försöker just nu skydda regimerna i Jordanien och Saudi Arabien, som sedan Mubaraks fall är de enda garanterna av Israels säkerhet i regionen. Med den ökade turbulensen överallt i Mellanöstern lär Israel snart finna att den gränsar till fyra länder som styrs av anti-sionistiska ledare. Inte nog med att Fatah och PLO har förlorat det som kvarstod av deras legitimitet efter al-Jazeeras och The Guardian's avslöjande i förra månaden, vilket eventuellt ger Hamas mer stöd i den väpnade kampen mot ockupationen. Trots detta väljer israeliska politiker ändå att fortsätta hota Iran. Hoten har avtagit avsevärt sedan demonstranterna tog över Kairo, men inte helt och hållet.
Med det har Mellanöstern förändrats extremt mycket sedan förra fredagen, då Mubarak valde att avgå. Och fler förändringar är att vänta. Den libyske diktatorn Mouammar Ghaddafi har anklagat protesterna i sitt land för att vara "en sionistisk och amerikansk komplott" mot honom vilket lär resultera i en strid mellan islamister och sionister i hans land. Först handlade protesterna om den bristande friheten. Men då dessa frihetssökande medborgare protesterar mot en sionistisk ledare, om än en kontroversiell sådan (han har riktat kritik mot sionismen), förutser jag en eskalering i Libyen. Jag misstänker att protesterna i de andra länderna också formas av Ghaddafis anklagelser, särskilt på den arabiska halvön som länge dominerats av wahhabismen vilket är extremt pro-sionistiskt.
Med tanke på oron i USA och i EU tror jag att många människor i världen har insett att den muslimska världen är på väg att bryta sig loss från det flera hundra år gamla förtrycket som har implementerats av kolonialismen. Utöver det verkar protesterna vara inspirerade från den Islamiska revolutionen i Iran, som har varit ledstjärnan för mer än en miljard människor i den muslimska världen i mer än tre årtionden. Protesterna orsakar också kalabalik i den akademiska världen, som länge sett Islam och demokrati som två helt skilda ting. Men protesterna orsakar ännu mer kaos i vad vi kan kalla massmedie-världen (TV-kanaler och tidningar) som i flera årtionden förnedrat Islam och islamiskt tänkande i demokratins namn. Inte nog med att israeler börja överväga att flytta tillbaka till sina forna länder av rädsla för protesterna - hela demokratibegreppet tynar bort. Snart lär västvärldens ledare tvingas att ersätta "demokrati" med en ny ideologi som folkmassorna i blindo får jaga...
Inlägg
5 kommentarer:
Bloggen anser Muhammar Khadaffi som (smyg-)sionist ?
Det var ett radikalt ställningstagande får man säga :-|
Han är nära allierad med USA numera. Det är faktiskt inte så lätt att placera honom i en kategori. Men får man använda enbart ett ord för att definiera honom kanske det blir 'smygsionist'.
Jag måste säga en sak, jag älskar dina slutsatser och analyser. Jag själv ser inte mig så bortkommen när det gäller ME politik men jag är en lärjunge vid din sida.
I måndags var det några tusentals iranier i hela iran, från hundra tusen tals bara i tehran 2009 nu till tusentals i hela Iran.
I onsdags skulle de ha en annan demonstration men i alla städer var det lugnt förutom i tehran där det var några hundra personer.
Från och med måndag kväll ända fram till onsdag körde iransk tv sin propaganda fullt ut där de visade video på huliganer som sätter eld på iranska martyrs bild och bränner imam khomeinis bild, där dem även misshandlar en person som vill rädda bilden från deras händer
Det tog knäcken på dem och khatami förre detta presidenten gich ut och sa att dessa karubi och musavi har förstört all möda som han la på reformer.
"Inte nog med att israeler börja överväga att flytta tillbaka till sina forna länder av rädsla för protesterna"
Det är mycket taget ur tomma luften i ditt inlägg. Vet du vad jag hört? Att en övervägande del av muslimerna i mellanöstern börjat överväga att konvertera till kristendomen för att slippa mullornas förtryck och lögner.
Tack zulqarnain.
Varje gång den gröna rörelsen håller demonstrationer blir de bara färre och färre. Anledningen till det är att många i gruppen använde sig av våld. Sen valde ayatollah Khamenei att benåda många av de som riskerade långa fängelsestraff. Det har snarare stärkt iraniernas kamp mot sionistisk-influerade grupper.
Khaddafi. Jag hoppas att den riktige Khaddafi inte hänger på min blogg. Hur som helst. Den israeliska armén har redan börjat förlägga sina baser i Negevöknen just för att de vet att ett framtida krig innebär att de förlorar kontrollen i norr. Staden Haifa blev en spökstad under 33-dagars kriget. Folk flydde därifrån. Ett framtida krig kommer att vara mycket värre. Dessutom, med protesterna i arabvärlden i baktanke är det inte konstigt att israelerna ser Israel som ett dött lopp.
Skicka en kommentar