Bara en knapp vecka efter blodbadet i samband med minneshögtiden 'al-Nakba', som resulterade i att över 20 personer mördades och över 200 skadades av israeliska ockupationstrupper, träffade den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu president Barack Obama i Vita huset under fredagen. Dagen innan höll Obama ett tal där han talade positivt om tvåstatslösningen i enlighet med 1967 års gränser, vilket skulle innebära att israelerna måste dra sig tillbaka från Gaza-remsan och Västbanken vilket innefattar hundratals militära utposter samt en halv miljon illegala bosättare. Ett tillbakadragande skulle också innebära att muren som fortfarande byggs kommer att rivas ner av palestinierna.
Netanyahu ifrågasatte Obamas ställningstagande, och resultatet av dagens möte var att de båda ledarna "inte var överens", enligt många källor. Ett tillbakadragande skulle försätta Israel i fara då israelerna skulle förlora kontrollen över gränsen mot Jordanien. Den buffertzon som byggdes på Västbanken var från början avsedd att isolera palestinierna så mycket som det går från de folktäta orterna väster om Jerusalem. Ett tillbakadragande skulle också vara en repetition av reträtten från södra Libanon i maj 2000, vilket sågs som en politisk och militär motgång för Israel.
Israelerna befarar också att en officiell palestinsk stat kommer att ena det palestinska folket än mer, och att palestinska motståndsorganisationer kan komma att bli en stark motvikt mot den israeliska militären i eventuella strider. Dessa organisationer skulle också få mer legitimitet i omvärlden om de representeras av en regelrätt stat. Att Barack Obama ändå väljer denna linje, trots amerikanernas empati för israelernas behov, är ett tecken på att den amerikanske presidenten är pressad. Han har hamnat i skiljelinjen mellan att försöka vinna stöd från världens muslimer samtidigt när han och hans land försöker garantera Israels säkerhet. Det är en politik de allra flesta av hans föregångare valt att undvika, så man får gärna påstå att Obama är modig i sådana fall.
Givetvis finns det också dolda skäl till detta (förmodligen) spel. Obama har efter två och ett halvt år vid makten ännu inte uppfyllt sina löften om att öppna sig upp till aktörer som tidigare bojkottades av USA - som exempelvis Hamas. Om Obama verkligen vill lösa Palestinafrågan är det viktigt att låta alla palestinier delta i processerna, i synnerhet det partiet som vann det senaste valet i januari 2006. Hamas representerar Palestina på det demokratiska viset just nu, och så länge Obama ignorerar partiet lär han komma ingenstans med sina lösningar.
Israelerna å andra sidan har trappat upp våldet mot sina grannar, och har faktiskt fått hjälp från USA för att vända turen i den så kallade "arabiska våren". Än idag fortsätter israelerna kränka Libanons territoriella suveränitet genom att passera gränsen, antingen på marken eller i luften. Dessutom har både Israel och USA finansierat och stöttat miliser i Syrien, vilka förmodligen är orsaken till våldet i landet. Idag går det också rykten om att Israel och USA planerar ett krig mot Pakistan i syfte att beslagta landets kärnvapenarsenal. Detta behövs för att Israel och USA ska kunna invadera Syrien och Iran har vissa analytiker menat.
Att Israel och USA skulle vara oense är egentligen inte så troligt. Det är fortfarande möjligt att Barack Obama testar sin lojalitet till de mäktiga lobbyorganisationerna i Washington. Stämmer detta får vi räkna med en vidrig smutskastningskampanj riktad mot presidenten. Eller i värsta fall, förmodligen även mordförsök. Men än så länge är det inte så lätt att försöka lista ut hur pass mycket de två ledarna diskuterat med varandra om Palestinas erkännande. De har säkerligen mycket kontakt med varandra, och har möjligen redan kommit överens bakom stängda dörrar. I sådana fall var Netanyahus semesterresa till USA bara ett spel för gallerierna.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar