Arabförbundet gick i veckan ut och fördömde våldet i Syrien och krävde att president Bashar al-Assad "slutar utöva våld och börja genomföra reformer". Men det vet du redan. Men det Arabförbundet inte verkar känna till är att reformer pågått i Syrien sedan i juni, vilket är för fyra månader sedan. Men detta är ingen större besvikelse i jämförelse med förbundets vägran att fördöma de utländsk-stödda terroristerna som mördat tusentals människor, de flesta soldater och polismän.
Arabförbundets mörka historia fläckas också av vägran att fördöma USA:s illegala krig i Irak och Israels massmordspolitik. Sannerligen, Arabförbundet representerar inte arabernas vilja utan snarare USA:s (och dess allierades) vilja. Detta är glasklart idag.
När jag ändå kan passa på vill jag tipsa på en artikel skriven av Franklin Lamb, som är politisk analytiker bosatt i Beirut sedan 20 år tillbaka. I sin senaste artikel kritiserar Lamb den världsomspännande organisationen Amnesty International för att sprida lögner om att regimkritiker inte tas emot på de statliga sjukhusen i Syrien. Enligt honom har de intervjuade nekat till Amnesty's senaste anklagelser, som bygger helt och hållet på al-Jazeeras och al-Arabiyyas rapporter.
Sannerligen, Amnesty har baserat sin senaste rapport om Syrien på två arabiska medier som mest kritiserats för partiskhet i arabvärlden. Al-Jazeera avslöjades tidigare i höst för att ha samarbetat med den amerikanska militären i Irak, i syfte att forma vilken information som senare förmedlas vidare till tittarna. Al-Arabiyya har sedan många år tillbaka fått öknamnet "al-Ebriyya" (hebreiska, på svenska) för att den manipulerar nyheter till Israels fördel, och arabvärldens nackdel. Amnesty kunde ha valt andra medier att basera sin rapport på, men det gjorde den inte. Ligger den mänskliga faktorn bakom misstaget, eller är deras kritik bara en del av en växande skara länder, massmedier och experter som vill se att Bashar al-Assad störtas?
Inlägg
2 kommentarer:
Men herregud vad är det med folk egentligen? Det spelar ingen roll om regimen har utfört några reformer eller inte. Syrierna har bestämt sig att störta regimen. Och så kommer det att ske, vare sig världssamfundet vill det eller inte. ''Reformerneras'' och ''dialogens'' tid är ÖVER!
Vilka? Vad jag har sett är att miljontals syrier demonstrerat till stöd för regeringen. Motdemonstranterna når inte ens några få tusen. Och det under de bra dagarna. Landet kommer att få en ny konstitution tidigt nästa år. Arbetet med konstitutionen är i stort sett färdigt.
Skicka en kommentar