Den nya världsordningen - kritisera troende muslimer så mycket du bara kan!

Med hänsyn till fredagens möte i Beirut, då den saudiska kungen Abdullah bin Abdul Aziz och syriske presidenten Bashar al-Assad träffade den libanesiska presidenten Michel Sleiman, har framtiden blivit lite klarare. De två besökande statscheferna stannade inte länge, men deras närvaro lugnade ner de som oroade sig för kommande inbördeskrig. Den saudiska kungen träffade Saad al-Hariris familj i hans hem medan den syriske presidenten träffade Amal-rörelsens ledare Nabih Berri. Båda hade samma uppdrag; att bibehålla lugnet i hela regionen.

I Israel däremot, rådde totalt kaos. Det var så kaotiskt att den israeliska television 1 "avslöjade" att STL, den internationella domstolen i fallet Rafik al-Hariri, "kommer att anklaga flera stora figurer inom Hizbollah" för mordet på Libanons förre detta premiärminister.[1] Att en israelisk TV-station släpper ut så känslig information innan domstolen offentligt åtalar någon är föga förvånande. Detta kan ses som ett bevis på att sionisterna styr och kontrollerar domstolens yttringar. Men det kan också ses som ett bevis på en israelisk desperation.

Israeliska television 1 "förutspår" också att anklagelserna mot Hizbollah kommer att leda till en "allvarlig kris" i Libanon. Det var just det saudierna och syrierna försökte undvika i fredags. Och de lyckades ju verkar det vara som. Men nu finns det ett nytt problem, det "Arabiska fredsinitiativet med Israel", initialiserat av inte mindre än Saudi Arabien. Kung Abdullah nämnde initiativet när han besökte president al-Assad i torsdags. Medan situationen i Libanon lugnas ner (i rädsla att Hizbollah krossar saudiernas vänner i landet vid fall av krig) sätter Saudi Arabien press på de arabiska staterna att acceptera villkorslösa förhandlingar med ockupationsregimen Israel. Arabförbundet passade också på i veckan att uppmuntra den palestinske presidenten, Mahmoud Abbas att fortsätta sina förhandlingar med Israel, något som lett till massiv kritik från analytiker och statsvetare i arabvärlden.

Hizbollahs ledare Sayyed Hassan Nasrallah har varnat att han vid fall av inbördeskrig kommer att slå ner de Saudi Arabien-allierade partierna i landet, om det blir inbördeskrig. Sionisterna har länge försökt att starta ett nytt inbördeskrig i Libanon, denna gång mellan Hizbollah och de f.d. (fram tills förra årets val) regeringstrogna partierna, d.v.s. Saad al-Hariris Framtidsrörelse, Samir Geageas 'Lebanese Forces' (Libanesiska styrkor) och Walid Jumblatts progressiva socialistiska parti.

Idag har Walid Jumblatt bytt sida. Han besökte Damaskus för första gång på 25 år och har lagt ner kritiken mot Hizbollah och Syrien. Hizbollah har blivit starkare och mer accepterat sedan det senaste kriget under sommaren 2006. Något som inte bara gäckar staten Israel utan hela sionistvärlden. Hizbollahs framgångar rimmar väl med Irans framgångar i den muslimska världen. Då Hizbollah och Iran vinner mark politiskt och militärt skrämmer det inte bara sionister, som drömmer om evig närvaro i Mellanöstern, utan dessutom de arabiska stater som vigt sin tid åt sionistiskt världsherravälde.

Israels värsta fiender är vad israelerna själva kallar NIA (Nordic Islamic Alliance), som består av Hamas, Hizbollah, Syrien och Iran. Det finns inget sydligt islamiskt samarbete, eller så är israelerna helt enkelt inte intresserade av att kategorisera de arabstater som med sina ögon täckta av sina egna fingrar stöttar den israeliska ockupationsregimen. Och det är just de arabstater västvärlden gör reklam för till oss boende här. Ta denna artikel som exempel, som publicerades på nyhetssajten newsmill.se här om dagen.[2] Tro det eller ej, de korrupta sionistledare i väst VILL att vi ska stötta vissa arabstater. I synnerhet Saudi Arabien och Egypten. Detta är just därför aftonbladet och rubbet inte bryr sig ett smack om att kung Abdullah styr en av de mest diktatoriska stater på planeten. De bryr sig inte heller om att Egypten har styrts av en och samma president sedan början av 80-talet.

Svenska och europeiska massmedier var i stället fullt upptagna med att svartmåla det iranska presidentvalet ifjol. Trots avsaknaden av bevis påstod majoriteten av europeiska och amerikanska massmedier att det valfuskades i Iran. Denna smutskastningskampanjen var enbart avsedd att indoktrinera befolkningen med anti-iransk propaganda. Anti-iransk propaganda är givetvis också pro-israelisk propaganda...

Det här handlar om Palestina. Det handlar om statsprojektet Israels framtid. Iran är det landet som mest kritiserat ockupationen av Palestina. Kritiken har lett till att landet har fått mycket inflytande i den muslimska världen. Detta bara på 31 år. Tänk om sionisterna låter detta fortsätta i 10 år till. Vad händer då? Det är just därför vi proppas med anti-iranska artiklar, propaganda och sanktioner varje dag. Har du själv röstat för sanktioner mot Iran? Nej, det gjorde några ledare på egen hand. Sen har dessa ledare mage nog att kalla sig själva "demokrater", som om de vore demokratins bästa vänner. Som jag ser det verkar iranierna kvalificera sig som demokratins vänner mycket bättre. Inte exiliranier nödvändigtvis. För hur kan det vara demokratiskt att vilja störta en regim som åtnjuter stöd från en majoritet av det iranska folket? Man kan inte förstå denna logik så länge man utesluter den israeliska faktorn.

Demokratin är hotad, inte av "islamistiska extremister", utan snarare av våra egna ledare. Hur är det möjligt att sprida demokrati till hela världen om den demokratisk valda Hamasregeringen bojkottas av "den demokratiska världen"? Hur är det möjligt att sprida demokrati om det till synes verkar vara helt okej att köpa röster i Libanon, vilket skedde ifjol? Hur är det möjligt att sprida demokrati om massmedier och politiker deltar i en smutskastningskampanj mot det presidentvalet i Iran som gick till väl, men som ändå kritiseras för att ha gått dåligt till? Det verkar inte vara enbart politikernas fel utan även massmedierna, som verkar missa många viktiga händelser i Mellanöstern.

Som jag har klargjort tidigare startade jag den här bloggen när europeiska massmedier spred felaktig information om stridigheterna i Libanon under den 7:e maj incidenten 2008. Två arabiska TV-stationer (al-Arabiyya och Future TV) påstod att Hizbollah låg bakom striderna. Men de övriga TV-stationerna berättade sanningen och rapporterade om de hundratals arbetslösa som bussades från norra Libanon av de då regeringstrogna partierna. De arbetslösa fick 300 dollar, vapen och order om att angripa alla i huvudstaden. Då många bombdåd drabbat Beirut under föregående år var libanesiska soldater stationerade inne i staden i säkerhetssyfte. När de blev angripna gick oppositionen till anfall mot 'rebellerna'. Även Hizbollah deltog i striderna mot dessa rebeller till en början. Men kritiken och svartmålningen tvingade de dra tillbaka sig. Detta ledde till att striderna höll på mycket längre, och fler människor dödades. Hizbollah hade kunnat lösa konflikten på ett par dagar. Men den fortsatte i stället i en månad.

Hizbollah bestraffades av de lögnaktiga pro-sionisterna just p.g.a. dess stöd till det palestinska folket och för att organisationen avvisat sionistiska ockupationstrupper från Libanon. Det är så det fungerar. Det är inte demokrati. Det är inte rättvisa. Det är pro-sionistiskt ställningstagande. Och sådant ser vi överallt idag. Troende muslimer som kämpar för vad som är rätt är den absolut värsta fienden till dagens världsordning - sionisternas världsordning.

Det blir också betydligt mer intressant när man tar en titt på talibanernas huvudfinansiär. Afghanistankriget eskalerar ständigt. Attackerna mot de utländska trupperna ökar, och allt fler civila dödas. Men än idag, snart 9 år efter att kriget startade har inte en enda västerländsk media vågat nämna huvudfinansiären av talibanerna. Så är det, för att det inte är Iran som finansierar talibanerna, utan Saudi Arabien...Israels bästa vän i arabvärlden. Kort och gott, saudier och israeler har dödat 4 svenska soldater, och ni betalar skatt för ett krig som aldrig behövde startas. För att det hade räckt med att tvinga saudierna att sluta stötta talibanerna. Förtrycket mot afghanerna hade nått ett slut utan att landet behövde att bombas, och utan att tiotusentals människor behövde dödas och skadas.

Kriget i Afghanistan är därmed ett samarbete mellan Saudi Arabien, Israel och den korrumperade delen av västvärlden. Och västvärlden vill mycket gärna ha fler vänner som dagens Saudi Arabien. Iran valde faktiskt att hjälpa USA störta talibanregimen. Det är många människor som inte känner till detta. Men samarbetet mellan de två länderna tog slut när iranierna förstod att kriget i Afghanistan hade övergått till en permanent ockupation. Idag behandlas talibanernas huvudfinansiär betydligt bättre än den Islamiska republiken Iran av större delen av världen. Hur kommer det sig att Iran bojkottas för kärnvapen den inte har, medan ockupationsregimen Israel slipper sanktioner trots att den har kärnvapen? Sanningen är att det inte handlar bara om kärnvapen. Den avgörande faktorn i behandlingen av Iran är att den är en Islamisk republik som följer Islams källa mycket noggrant, något inget annat land på planeten gör. Sanktionerna mot Iran är en del av sionisternas krig mot Islam. Saudi Arabien har anammat wahhabismen, som är en 200 år gammal sekt. Detta verkar sionisterna gilla.

1) http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=148535&language=en

2) http://www.newsmill.se/artikel/2010/07/29/arabv-rlden-mot-ahmadinejad-vad-g-r-bildt-d#comment-196245