14 februari 2005 till idag

Den 14:e februari 2005 var en dag av chock. Mitt på dagen skakade centrala Beirut av en kraftig explosion. Snabbt florerade rykten om att förre detta premiärminister Rafik al-Hariri dödades i attacken. Senare på kvällen bekräftades ryktena.

Snabbt splittrades hela landet. Kort därefter bildades ett block, det 14:e mars blocket, med sonen Saad al-Hariri som ledare. Året därpå bildades det oppositionella blocket, med Hizbollah och det kristna partiet FPM (Free Patriotic Movement). Bara månader senare startades 34-dagars kriget mellan Libanon och Israel. Under 2005-2008 drabbades Libanon inte bara av krig och interna konflikter. Pro-sionistiska terrorister som var inspirerade av al-Qaida, eller var direkt involverade i terrornätverket, utförde dussintals terrorattentat riktade mot civila och militära mål i Libanon.

Sommaren 2007 var Nahr al-Bared nyheten. Fatah al-"Islam" belägrade den palestinska staden i lite drygt 3 månader, innan den libanesiska armén kunde åter ta kontrollen över staden. Året därpå satte den så kallade 7:e maj incidenten stopp för sionisternas ständiga försök att ta kontrollen över Libanon. I ett felkalkylerat försök att starta ett nytt inbördeskrig, misslyckades 14:e mars blocket totalt. Det tog inte lång tid innan blocket splittrades upp och tvingades rentvå sig själv. Inför parlamentsvalet 2009 genomgick blocket stora förändringar och vann med liten marginal. De tvingades samarbeta med oppositionen och i november i fjol nådde 2005-2009 eran sitt slut.

Imorgon hålls ceremonier till minnet av Rafik al-Hariri. För första gången kan det libanesiska folket se ljust på framtiden, vetande att landet är mer enat än någonsin. Dessutom är allt fler människor övertygade om att Israel ligger bakom mordet, vilket förklarar anledningen till varför mordet aldrig klarades upp. Skulden lades fort på Hizbollah och Syrien, men utan bevis släpptes samtliga misstänkta ifjol. Kvar, finns bara misstankar om att Mossad och CIA detonerade den där bomben. Men varför gjorde de det?

Rafik al-Hariri bodde i Saudi Arabien på 80-talet och blev mångmiljardär efter 20 års arbete. Efter inbördeskrigets slut 1990 flyttade han tillbaka till Libanon. Där investerade han omkring 40 miljarder dollar i syfte att återuppbygga landet. Problemet är att han sedan skickade den lika stora fakturan till den libanesiska regeringen, som har aldrig kunnat betala den. Al-Hariri familjen var stark knyten med den saudiska eliten, och därmed hade kontakter i USA, Europa och Israel. Många ogillade al-Hariri just p.g.a. detta. Men strax innan hans död förändrades saker och ting. Han kom Hizbollah nära och kom överens med Syrien. Enligt vissa källor från 2005 hade han och Syrien kommit överens om att dra tillbaka de omkring 30.000 syriska trupperna från Libanon. Det är väldigt osäkert om detta stämmer dock.



Om Hizbollah eller Syrien låg bakom mordet hade de misstänkta gripits, och antagligen fått sina domar vid det här laget. Sionisterna behöver fällande domar mot antingen Hizbollah eller Syrien. Men p.g.a. att det aldrig blivit av, kan man bara konstatera att de skyldiga är sionisterna själva. Mordet på Rafik al-Hariri liknar andra bombdåd, även de som påstås vara utförda av al-Qaida. Mossad och CIA har ett starkt nätverk av lejda mördare i mellanöstern. Senaste exemplet är mordet på Hamas-mannen al-Mabhouh i förra månaden.

Syftet med mordet på Rafik al-Hariri var för att han slutade samarbeta med den saudiska eliten så som de ville. Dessutom såg man ett gyllene tillfälle att åter slänga Libanon i ändlöst kaos. Så fort 34-dagars kriget drog igång sommaren 2006 kunde frilansjournalisten Seymour Hersh avslöja att USA och Israel planerat kriget flera månader i förväg. Jag misstänker att de planerade kriget redan innan mordet på Rafik al-Hariri. Hizbollahs ledare Sheik Sayyed Hassan Nasrallah har sagt flera gånger att Israel har planerat kriget sen de lämnade Libanon i maj 2000.

Libanon går in mot en ny era nu. En era av sionistiskt misslyckande, och växande nationellt enande mot den sionistiska terroristregimen i söder.