Om 9 dagar drar Arabförbundets årliga möte igång. Men redan idag riskerar mötet kollapsa, eller bara ha låg politisk representation vilket är mer troligt. I år ska mötet hållas i Tripoli i Libyen. Men Libanon valde tidigt att inte delta i mötet. Även i Libanon var det till en början tveksamt, men många politiska och religiösa ledare uppmanade president Michel Sleiman att bojkotta mötet, vilket han nu ska göra. Varför?
Jo, 1978 var en av Libanons största religiösa ledare, Imam Moussa Sader på besök i Libyen med två av hans medarbetare. De försvann. Libyen påstår att Sader och hans sällskap åkte till Italien, men Italien nekar till detta. Libyen har visat ingen samarbetsvilja att återfinna Sader, vilket blivit en allt hetare fråga i Libanon. Först var det det islamistiska motståndet (Haraket Amal och Hizbollah) som tog upp frågan, men idag är den en nationell fråga, eftersom Moussa Sader är en libanesisk medborgare som försvunnit utomlands.
Libyen svarade på uppmaningarna till bojkott genom att skicka en inbjudan till mötet till den libanesiska ambassaden i Damaskus, som öppnades för första gången för inte så länge sedan. Den libanesiska presidenten och regeringen tog inviten som en förolämpning, och nu skriver arabiska massmedier att den politiska krisen mellan bägge länderna börjar bli på allvar.
Inte nog med det, Irak och Egypten kommer antagligen inte delta i mötet. Så, Libyenmötet kan komma att bli ett mindre viktigt möte, vilket är problematiskt med tanke på den eskalerande konflikten mellan palestinierna och israelerna. Utan en arabisk enad front riskerar palestinierna stå ensamma mot sionisternas grymheter och arabvärlden styckas mellan sökandet efter rättvisa å ena sidan, och fortsatt korruption å andra sidan. Ja, Libyens senaste politiska utspel har varit oförståeliga. Libyen ansågs vara en fiende till västvärlden, men inte nu längre. Numera är Libyen vän med USA, vilket inte är särskilt populärt i Mellanöstern.
Arabförbundet har länge ansetts vara korruptionens näste. Det var Storbritannien som lät bilda förbundet för att lättare kontrollera arabstaterna. Den kontrollen lever än idag, men har försvagats avsevärt sedan 60-talets slut. Arabförbundet har misslyckats med att hjälpa det palestinska folket, vilket varit dess främsta mål sedan 1948. Därför bör befolkningen i arabländerna ställa krav på förbundet, men några reella krav har aldrig ställts. Legitimiteten tvinar bort, och det årliga mötet som drar igång nästa vecka kan komma att innebära början på denna period.
http://www.almanar.com.lb/newssite/NewsDetails.aspx?id=129745&language=en
http://www.tayyar.org/Tayyar/News/PoliticalNews/en-US/Lebanon-ArabSummit-129131329172470604.htm
18 mars 2010
Arabförbundets möte riskerar att kollapsa
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar